Tagg: Sredneasiatskaja ovtjarka mentalitet

Ovtjarka lek!

naturea_logo

Våra två Sredneasiatskaja Ovtjarka som till vardags kallas för ”Charkorna” (vilket är lite lättare för Emil att uttala och även för oss för den delen) är så underbara att det nästan gör ont. Nu på kvällarna myser Ivanka i soffan och Vostok ligger framför kaminen och båda njuter av värmen. Dock går Ivanka ut och lägger sig i köket när hon blir för varm. Vostok lägger sig möjligtvis en bit ifrån kaminen om det blir för varmt, men går sedan tillbaka och lägger sig så nära värmen igen. Ivanka är betydligt mer känslig mot värme, vilket påminner oss om att charkorna ska sova i stallet även om det är skönt i små doser. Fast Vostok hade säkert inte klagat av att få sova inne på natten.

DSC_7577

När det är dags för kvällsrutinerna släpper vi ut charkorna. Därefter påbörjas projektet att leta upp i Ivanka. När hon väl blir upphittad så uppskattar hon en stund av mys och klapp ute i trädgården innan det är dags att gå in i stallet. Vostok behöver vi inte leta efter. Är stalldörren öppen så har han oftast gått in och lagt sig och ligger på sin säng i boxen när vi kommer in med Ivanka. Annars så följer han med in som en liten(eller vääääldigt stor svans) när man går in.

Nu när det är lite svalare ute delar charkorna säng. Vostok går och lägger sig på sin plats sen kommer Ivanka och lägger sig bakom honom så nära det bara går.

DSC_7590

Ivanka och Vostok är så lugna och fina inomhus. Ivanka visar en stor respekt för sin familj och är väldigt försiktig när hon vill vara nära. Vostok resonerar mer som så , vill han ha närhet så ser han till att få närhet. Sitter vi i soffan så går han sakta upp till oss,  försiktigt men han bara gör det målinktat. Rätt var det är så har vi en 60 kg+ klump i famnen som bara vill mysa lite och hänsynen är som bortblåst.

Från detta lugna och mysiga kan dom bli väldigt explosiva i sin lek utomhus. Det är full fart på båda och dom har så kul tillsammans.

Räven kom förbi…

naturea_logo

Under vår influensaperiod har det inte hänt särskillt mycket. Hela livet tog liksom en automatisk paus. Det mest händelserika som har hänt är att räven kom förbi. Det var en morgon när vi satt och åt frukost så såg jag en räv som kom smygandes ute på fältet och Martin var snabb nog att bekräfta att det var en räv och efter en stund såg vi till och med två. Båda sprang på fältet utanför hagen.

DSC_6086

Ivanka hade fått span på räven och skällde mer än vanligt. Hon patrullerade runt i stora hundgården och hoppade upp på hundkojans tak för bättre utsikt och höll koll på räven. Ivanka hade sällskap av Piansa på andra sidan staketet som också hade uppmärksammat räven. Det var underbart att se att den naturliga vakten finns i Piansa. Hon hade full koll på att det var något där ut som inte skulle komma för nära. Hon vaktade tillsammans med Ivanka och såg till att rävarna höll sig på avstånd.

Man kan ju undra vad herrarna Vostok och Hicko pysslade med. Under en kort stund borjade Hicko vakta och patrullera av områden men intresset slutade ganska omgående.

DSC_2809

Vostok låg och sov inne i sin hundkoja och lade inte ens märke till räven över huvudtaget. Vår reflektion över deras aggerande har landat lite i att tikarna har en högre energinivå vilket också medför att dom hundarna reagerar snabbare på saker. Både Vostok och Hicko är ju lugnet själva och ingen av dom hetsar upp sig i vakten i onödan.

Men en viss stolthet växer inom en att se Piansa reagera på räven. Nu har hon bevisat att hon är en Pyrenéerhund som har vakten i sig. Piansa är minst och har tre andra som annars sköter den biten åt henne. Men när herrarna ligger på latsidan då rycker hon ut!

DSC_6621

Nu i helgen så har vi varit ute i hagen och spanat efter lite olika saker. Enligt Emil så skulle vi leta efter insekter och musslor. Men mitt i allt så upptäckte vi rävbajs vilket betyder att herr och fru räv har varit inne och besökt vår hage.

DSC_7649

Vi har våra misstankar om att rävparet bor någonstans vid denna buske som står precis utanför vår hage. Vi får väl se om våren bjuder på ett gäng rävungar. Just nu är vi tacksamma för att vi inte har hönsen kvar. Sen och andra sidan så har vi både Ivanka och Piansa som har visat sig vara två perfekta rävväktare.

DSC_7653

Fåglar

naturea_logo

 

För någon vecka sedan var vi på Arken Zoo. Emil gick in och tittade på kaninerna som satt i sina burar. Han tyckte dom vara söta, Emil fick även syn på några möss och konstaterade att även dom var söta.

När Emil upptäckte fåglarna som satt i sina burar uttryckte han bestämt att där ska dom inte vara dom ska vara ute i det fria.

Martin har länge velat ha någon typ av fågelautoma/fågelbordt utomhus. Men vi har ett litet bekymmer och det är Ivanka som jagar bort alla fåglar som hon får syn på.

DSC_7282

Men Emil och jag kom på att nu ska vi överraska pappa när han fyller år. Så vi körde iväg och köpte en automat som nu hänger så fint i vårt äppleträd utanför vårt köksfönster.

DSC_7228

Vi får väl se hur det går, än så länge har vi inte sett några fåglar. Men vi hoppas att dom hittar hit snart. Dagtid när Vostok och Ivanka är i stora hundgården är det fritt fram för fåglarna att komma och äta.

I helgen när Emil och Martin körde med åkgräsklipparen, var Emil noga med att köra förbi och se så maten inte hade tagit slut.

DSC_7279

 

Snö

naturea_logo

Att vakna till detta vita vinterland var helt underbart idag. Vi är trötta på mörker, storm, regn och lera. Vi åt en stadig frukost för att sedan ge oss ut i trädgården och njuta av snön. En lyckligare unge får man leta efter. Det finnså mycket man kan göra med snön, bygga en snölyckta, snögubbe och göra en snöängel. Martin gjorde en fin insats tillsammans med Emil och skapade en snögubbe.

DSC_6937

Emil var helt medveten om att snögubben skulle ha en morot till näsa, sedan fick vi leta efter en pinne till mun och kottar till ögon.

Dock fick Hicko syn på snögubbens goda oranga näsa 🙂

Vostok tyckte verkligen om snön och tog sig några ärevarv i trädgården av ren lycka. Hunden som sällan rör på sig mer än han behöver tog ut sin glädje i fysisk aktivitet.

DSC_7015

Ivanka blev lika lycklig och hängde med Vostok på några rundor i trädgården.

DSC_7009

Det var första gången som Piansa mötte snön. Hon stannade upp ett tag och insåg att detta var något nytt. Nosen for ner i marken direkt och började näst intill spåra. Vår lilla prinsessa uppskattade snön och blev lika glad och sprallig som Ovtjarkorna.

DSC_7108

Hicko verkligen älskar snön men gör ingen större grej av det. Det är ju inget nytt precis. Han njuter av att kunna sitta eller ligga ner i snön och spana på utsikten. Hicko är hunden som letar upp de sista snöplättarna när det börjar töa.

DSC_7140

Det är något som händer med doften när snön kommer. Vi tog en promenad i hagen och Hicko som annars går så lugnt och fint satte nosen i marken och undersökte allt. tillEmill ville så gärna hjälpa Inte helt lätt för en treåring, men det gick ! När man går runt i hagen bli man ständigt påmind om hur underbart det vore om vi hade hägnat in hela den ytan.

På vägen pratade jag och Emil om, att istället för att säga ”nej Hicko” så förklarade jag för Emil att han skulle säga ”stanna Hicko”.  Detta gav ett bättre resultat för båda. När Hicko hörde ordet stanna så stannade han och Emil kunde komma i fatt. En treåring förstår så mycket och kan ta till sig verbala instruktioner. Dock får man som förälder tänka på att instruktionen inte blir för svår.

Det har varit en underbar dag utomhus idag. Äntligen kom snön och även om den töar bort så har vi fått uppleva EN vit trädgård, iaf en dag. 🙂

 

Den spänstiga Ovtjarkan

naturea_logo

Det är ganska stor skillnad på Vostok och Ivankas kroppstyper. Ivanka är mer den lätta och spänstiga typen medan Vostok är mer av den muskulösa, har mer benstomme och är den grövre varianten. Han är ju iofs också hane. Dessutom skiljer dom sig i energinivå. Vostok gör absolut inte mer än vad han behöver medan Ivanka har en betydligt högre energinivå. Vostok kan iofs vara väldigt lekfull och få igång både Ivanka och Piansa. Likaså tända till snabbt i vakten. Däremellan händer inte mycket…

Ivanka är så otroligt snabb, Vostok har en betydligt längre startsträcka så han hamnar alltid efter i jagande. Han är dock snabb när han (väl) får upp farten. 

DSC_6212

Däremot är Vostok smart och tar ofta en genväg istället och hinner därmed ifatt henne. Detta gillar inte Ivanka och blir rejält sur.

DSC_6299

Den glada Ivanka förvandlades till surtanten. Då gäller det för Vostok att flytta på sig illa kvickt.

DSC_6304

Denna gången var Ivanka inte lika långsint och bjöd in till lek igen. Om Vostok hade tagit initiativet till lek hade hon antagligen markerat mot honom igen. Men som sagt,  det är Ivankas spelregler som gäller. Ivanka gjorde några lekinviter sedan sprang hon iväg allt vad hon kunde och tog ett rejält skutt över odlingslådorna.

DSC_6256

Och Vostok efter…

DSC_6257

Detta är den bästa underhållningen. Att njuta av trädgården och se hundarna leka och kommunicera med varandra.

 

Socialiserade vakthundar

naturea_logo

Det har varit en del diskussioner om vaktande molosserraser på sociala medier på senaste. Åsikterna går isär och det finns inga rätt eller fel. Dock finns det några saker vi är övertygade om.

Även om man har en skarp hund av vakthundstyp så ska man kan kunna gå en promenad, kunna möta folk och hundar utan att ens hund ska kasta sig över folk och vilja äta upp dem. Sen att inte vem som helst får lov och gå fram och börja gulla med dem, det är en helt annan sak.

Igår var vi på promenad inne i byn med Vostok och Ivanka. De är inte jättesocialiserade och tycker bäst om att vara hemma, även om de på senaste faktiskt till och med viftat lite på svansen när de ser kopplet. På gränsen till lite entusiasm, men med betoning på lite. 🙂 När man väl går tycker de att det är ganska trevligt.

Igår passerade vi allt ifrån barn, någon tämligen berusad man med psykisk ohälsa, pensionärer med rollatorer, järnvägsövergången samt stod stilla vid tågstationen ett tag. Det kom även fram ett par olika människor som ville veta vad det var för hundar och frågade om de fick klappa dem. Det fick de inte, men både Ivanka och Vostok satt lugnt och väntade. Helt ovilliga att söka kontakt med de okända människorna. Vostok gav onda ögat vid något tillfälle. Man ser direkt i hans blick när han kopplar på sin lite mer allvarliga sida. Dock skötte båda det bra.

Somliga hävdar att man ”vattnar ur” vakthundarnas mentalitet om de får socialisera ute i samhället. En hund blir inte bara vad man gör den till, de har en hel del grundläggande egenskaper, men vissa bitar kan man påverka. Revirsvaktande hundar ska ju inte heller vakta utanför reviret, det är det egna området som ska prioriteras. Vad våra hundar gör utanför sitt revir påverkar inte deras förmåga som vakthundar hemma.

Hicko är ett perfekt exempel. Ett par dagar i veckan är han en ytterst tillgänglig och tillgiven socialtjänstehund. När han hoppar ur bilen och kommer innanför grindarna här hemma förvandlas han till en vaktande Pyrre. Hicko släpper inte in någon och är näst Vostok den av våra hundar som behåller misstänksamheten mot fråmmande längst. Ivanka är väldigt avvisande till en början, men taggar ner ganska fort om hon märker att vi har läget under kontroll. Här hemma kommer ingen obehörig under några omständigheter in. Guardistas insatsstyrka har läget under kontroll!

Här nedan är en kort film från gårdagen när Vostok och Ivanka vaktar gentemot en människa ca en kilometer bort. De har full koll på vad som händer på fälten här runtomkring.

Ha en trevlig helg!

Ivanka hos veterinären!

naturea_logo

Idag har vi varit hos veterinären med Ivanka för vaccination. Ivanka hoppade förvånade nog rakt in i bilen, dock vet vi inte om det berodde på att hon ville skudda sig från dagens fruktansvärda oväder eller om hon var sugen på en biltur.DSC_5984

Väl inne på Evidensia kliniken i Ystad steg Ivanka upp på vågen som visade 42,5 kg. Vår lilla ovtjarka, men som ändå är sååååå stor och tar så mycket plats. Där var andra hundar i väntrummet men Ivanka var lugn och brydde sig inte så mycket om dom. Hon hässjade dock lite extra så möjligt att hon var något stressad av situationen, men inget anmärkningsbart.

DSC_5390

När veterinären ropade på Ivanka så gick vi  in på ett undersökningsrum. Ivanka tillät veterinären att undersöka hennes tänder och var helt lugn när hon fick sprutan. Dock tog hon inget godis från veterinären och sökte bara kontakt med oss.

Det var kul att prata med veterinären som var nyfiken på rasen. Det glädjer oss när vi möter personal som vill göra sitt yttersta för att bemöta en sredneasiatskaja ovtjarka på bästa sätt och har förståelse för rasen.

Tack Evidensia djurklinik i Ystad för ett fin och profferssionellt bemötande.

Hundflockar! Ovtjarka och Pyrre

naturea_logo

DSC_5460

Redan från när vi fick hem Ivanka märkte vi av hennes starka resursförsvar som präglar hela hennes personlighet. Förutom detta så har hon en stor integritet och gör det mesta på sina egna villkor. Ivanka är mån om sin flock och dess resurser. Hon är vår mest självständiga hund(även om alla är väldigt självständiga) och dessutom både tuff och känslig. Mot hundarna är hon tjurig men lekfull och mysig när hon själv bjuder till. Vostok och Ivanka gillar varandra och är stundtals lite för sammansvetsade.

DSC_5390

Hela veckan, har vi varje dag delat upp hundarna i omgångar. Vostok och Piansa har hur roligt som helst tillsammans. Det tar ytterst långt tid för Ivanka att tina upp inför Hicko. Inomhus får han inte komma för nära henne, då markerar hon mot honom. Hon kan dock på eget initiativ gå och lägga sig bredvid honom, på sina villkor. Hicko brukar bli lite nervös och undrar vad som är på gång. Hon kan även bestämma sig för att han inte får gå därifrån. Det är inte lätt att vara Hicko. Här nedan är en film från trädgården när Ivanka ger Hicko ”onda ögat” när han kommer för nära.

Älskade unge!

naturea_logo

Vår stolthet, vår älskade unge.  Emil är nu snart 3,5 år och har utvecklats ett fint samspel tillsammans med hundarna. Från dag ett har vi haft fokus på att få ihop vardagen med hundarna och en liten bebis. Alla hundarna är våra familjemedlemmar och har hela tiden varit en del av sammanhanget i familjen. Dock har vi satt upp regler för både hundarna och Emil allt eftersom. Vi som föräldrar kan bara ställa de krav som fungerar i verkligheten, en 1-åring förstår inte konsekvenser och då har vi istället arbetat med avledning när hundarna har blivit alltför intressant.

Än idag älskar Emil att gosa in sig i Hickos päls, senast i morse låg Emil på golvet hos Hicko. Emil har även hittat på en sång om Hicko som heter ” Duktig duktig Hicko”.

dsc_0094

Lekfarbrorn Vostok följer gärna med Emil när han vill visa något. Emil sitter ofta på golvet och pratar med Vostok och undersöker honom med sina dokterredskap. Vostok tycker att det är lite mysigt att bli ompysslad. Emil är duktig på att lyssna in om vi säger till honom att hundarna inte vill. Vi kan inte ställa kravet på att Emil ska kunna läsa hundarnas kroppsspråk och signaler.

dsc_2677

Katten Lurvan och Emil tycker så mycket om varandra. Lurvan är ofta inne hos Emil när han leker i sitt lekrum. Här är är en liten film när Emil och Lurvan leker i Emils egna lilla julhörna.

Idag vaknade vi tidigt hela familjen och vi mös  i soffan framför kaminen innan det var dags att åka till förskolan. Piansa och Emil var så mysiga tillsammans dom kramades och Piansa njöt av uppmärksamheten. Tyvärr blev bilderna alltför dåliga så vi bjuder på denna istället. Våra småttingar på en och samma bild.

DSC_9783

I helgen fick vi uppleva lite snö i alla fall även om den inte var långvarig. Emil ville såklart ut så vi klädde på oss och var ute i trädgården tillsammans med hundarna. Vi fick till en fin film på Ivanka och Emil.

Vi hann även med pälsvård på Hicko som fäller galet mycket nu. Stackare han blev näst intill en nakenfis. Emil kom på en idé, han pyntade trädet med pyrrepäls.

20171210_142321

Vi är så stolta över vår fina Emil och våra hundar. Det värmer i hjärtat att se alla fyrbenta tillsammans med Emil samt vilken fin relation dom har idag!

Ivanka 3 år!

naturea_logo

Hipp hipp hurra för Ivanka som fyller tre år idag. Trots hennes höga energinivå så har hon lugnat sig betydligt, vilket var väldigt svårt att trounder hela hennes unghundstid. Idag är Ivanka en stolt drottning av Guardistateamet, hon bär med sig en stor respekt i flocken.

DSC_5348

Ivanka är lika kärleksfull som kan vara tjurig. Hon pendlar mellan att vilja ta fram sitt lekfulla sinne till att för ingenting ryta ifrån, ibland lite väl stark gentemot Vostok och Hicko. En dam som lever sitt liv utifrån henne själv som första prioritet. Vill inte Ivanka så vill inte Ivanka.

DSC_5364

Med mycket spring i benen älskar hon att köra några ärevarv i trädgården. Lika mycket njuter hon av att ligga och mysa i soffan. Ivanka har ett fantastiskt luktsinne och kan på långt avstånd känna igen olika dofter. Ivanka är även hunden som larmar först när det är uppdrag på gång för team Guardista.

DSC_5285

Med familjen är Ivanka så otroligt mjuk och fin och lika så med Emil. Ivanka värdesätter sin familj väldigt högt! Ikväl gick Emil ut i köket och hämade Ivanka och visade henne att hon skulle hoppa upp i soffan. Grattis Ivanka, nu ska vi sjunga för dig Ivanka. Vi gratulerar…..

DSC_5344

Grattis Ivanka, Sredneasiatskaja Ovtjarka på din tre års dag!