Tagg: Sredneasiatskaja ovtjarka mentalitet

Räven kom förbi…

naturea_logo

Under vår influensaperiod har det inte hänt särskillt mycket. Hela livet tog liksom en automatisk paus. Det mest händelserika som har hänt är att räven kom förbi. Det var en morgon när vi satt och åt frukost så såg jag en räv som kom smygandes ute på fältet och Martin var snabb nog att bekräfta att det var en räv och efter en stund såg vi till och med två. Båda sprang på fältet utanför hagen.

DSC_6086

Ivanka hade fått span på räven och skällde mer än vanligt. Hon patrullerade runt i stora hundgården och hoppade upp på hundkojans tak för bättre utsikt och höll koll på räven. Ivanka hade sällskap av Piansa på andra sidan staketet som också hade uppmärksammat räven. Det var underbart att se att den naturliga vakten finns i Piansa. Hon hade full koll på att det var något där ut som inte skulle komma för nära. Hon vaktade tillsammans med Ivanka och såg till att rävarna höll sig på avstånd.

Man kan ju undra vad herrarna Vostok och Hicko pysslade med. Under en kort stund borjade Hicko vakta och patrullera av områden men intresset slutade ganska omgående.

DSC_2809

Vostok låg och sov inne i sin hundkoja och lade inte ens märke till räven över huvudtaget. Vår reflektion över deras aggerande har landat lite i att tikarna har en högre energinivå vilket också medför att dom hundarna reagerar snabbare på saker. Både Vostok och Hicko är ju lugnet själva och ingen av dom hetsar upp sig i vakten i onödan.

Men en viss stolthet växer inom en att se Piansa reagera på räven. Nu har hon bevisat att hon är en Pyrenéerhund som har vakten i sig. Piansa är minst och har tre andra som annars sköter den biten åt henne. Men när herrarna ligger på latsidan då rycker hon ut!

DSC_6621

Nu i helgen så har vi varit ute i hagen och spanat efter lite olika saker. Enligt Emil så skulle vi leta efter insekter och musslor. Men mitt i allt så upptäckte vi rävbajs vilket betyder att herr och fru räv har varit inne och besökt vår hage.

DSC_7649

Vi har våra misstankar om att rävparet bor någonstans vid denna buske som står precis utanför vår hage. Vi får väl se om våren bjuder på ett gäng rävungar. Just nu är vi tacksamma för att vi inte har hönsen kvar. Sen och andra sidan så har vi både Ivanka och Piansa som har visat sig vara två perfekta rävväktare.

DSC_7653

Fåglar

naturea_logo

 

För någon vecka sedan var vi på Arken Zoo. Emil gick in och tittade på kaninerna som satt i sina burar. Han tyckte dom vara söta, Emil fick även syn på några möss och konstaterade att även dom var söta.

När Emil upptäckte fåglarna som satt i sina burar uttryckte han bestämt att där ska dom inte vara dom ska vara ute i det fria.

Martin har länge velat ha någon typ av fågelautoma/fågelbordt utomhus. Men vi har ett litet bekymmer och det är Ivanka som jagar bort alla fåglar som hon får syn på.

DSC_7282

Men Emil och jag kom på att nu ska vi överraska pappa när han fyller år. Så vi körde iväg och köpte en automat som nu hänger så fint i vårt äppleträd utanför vårt köksfönster.

DSC_7228

Vi får väl se hur det går, än så länge har vi inte sett några fåglar. Men vi hoppas att dom hittar hit snart. Dagtid när Vostok och Ivanka är i stora hundgården är det fritt fram för fåglarna att komma och äta.

I helgen när Emil och Martin körde med åkgräsklipparen, var Emil noga med att köra förbi och se så maten inte hade tagit slut.

DSC_7279

 

Snö

naturea_logo

Att vakna till detta vita vinterland var helt underbart idag. Vi är trötta på mörker, storm, regn och lera. Vi åt en stadig frukost för att sedan ge oss ut i trädgården och njuta av snön. En lyckligare unge får man leta efter. Det finnså mycket man kan göra med snön, bygga en snölyckta, snögubbe och göra en snöängel. Martin gjorde en fin insats tillsammans med Emil och skapade en snögubbe.

DSC_6937

Emil var helt medveten om att snögubben skulle ha en morot till näsa, sedan fick vi leta efter en pinne till mun och kottar till ögon.

Dock fick Hicko syn på snögubbens goda oranga näsa 🙂

Vostok tyckte verkligen om snön och tog sig några ärevarv i trädgården av ren lycka. Hunden som sällan rör på sig mer än han behöver tog ut sin glädje i fysisk aktivitet.

DSC_7015

Ivanka blev lika lycklig och hängde med Vostok på några rundor i trädgården.

DSC_7009

Det var första gången som Piansa mötte snön. Hon stannade upp ett tag och insåg att detta var något nytt. Nosen for ner i marken direkt och började näst intill spåra. Vår lilla prinsessa uppskattade snön och blev lika glad och sprallig som Ovtjarkorna.

DSC_7108

Hicko verkligen älskar snön men gör ingen större grej av det. Det är ju inget nytt precis. Han njuter av att kunna sitta eller ligga ner i snön och spana på utsikten. Hicko är hunden som letar upp de sista snöplättarna när det börjar töa.

DSC_7140

Det är något som händer med doften när snön kommer. Vi tog en promenad i hagen och Hicko som annars går så lugnt och fint satte nosen i marken och undersökte allt. tillEmill ville så gärna hjälpa Inte helt lätt för en treåring, men det gick ! När man går runt i hagen bli man ständigt påmind om hur underbart det vore om vi hade hägnat in hela den ytan.

På vägen pratade jag och Emil om, att istället för att säga ”nej Hicko” så förklarade jag för Emil att han skulle säga ”stanna Hicko”.  Detta gav ett bättre resultat för båda. När Hicko hörde ordet stanna så stannade han och Emil kunde komma i fatt. En treåring förstår så mycket och kan ta till sig verbala instruktioner. Dock får man som förälder tänka på att instruktionen inte blir för svår.

Det har varit en underbar dag utomhus idag. Äntligen kom snön och även om den töar bort så har vi fått uppleva EN vit trädgård, iaf en dag. 🙂

 

Den spänstiga Ovtjarkan

naturea_logo

Det är ganska stor skillnad på Vostok och Ivankas kroppstyper. Ivanka är mer den lätta och spänstiga typen medan Vostok är mer av den muskulösa, har mer benstomme och är den grövre varianten. Han är ju iofs också hane. Dessutom skiljer dom sig i energinivå. Vostok gör absolut inte mer än vad han behöver medan Ivanka har en betydligt högre energinivå. Vostok kan iofs vara väldigt lekfull och få igång både Ivanka och Piansa. Likaså tända till snabbt i vakten. Däremellan händer inte mycket…

Ivanka är så otroligt snabb, Vostok har en betydligt längre startsträcka så han hamnar alltid efter i jagande. Han är dock snabb när han (väl) får upp farten. 

DSC_6212

Däremot är Vostok smart och tar ofta en genväg istället och hinner därmed ifatt henne. Detta gillar inte Ivanka och blir rejält sur.

DSC_6299

Den glada Ivanka förvandlades till surtanten. Då gäller det för Vostok att flytta på sig illa kvickt.

DSC_6304

Denna gången var Ivanka inte lika långsint och bjöd in till lek igen. Om Vostok hade tagit initiativet till lek hade hon antagligen markerat mot honom igen. Men som sagt,  det är Ivankas spelregler som gäller. Ivanka gjorde några lekinviter sedan sprang hon iväg allt vad hon kunde och tog ett rejält skutt över odlingslådorna.

DSC_6256

Och Vostok efter…

DSC_6257

Detta är den bästa underhållningen. Att njuta av trädgården och se hundarna leka och kommunicera med varandra.

 

Socialiserade vakthundar

naturea_logo

Det har varit en del diskussioner om vaktande molosserraser på sociala medier på senaste. Åsikterna går isär och det finns inga rätt eller fel. Dock finns det några saker vi är övertygade om.

Även om man har en skarp hund av vakthundstyp så ska man kan kunna gå en promenad, kunna möta folk och hundar utan att ens hund ska kasta sig över folk och vilja äta upp dem. Sen att inte vem som helst får lov och gå fram och börja gulla med dem, det är en helt annan sak.

Igår var vi på promenad inne i byn med Vostok och Ivanka. De är inte jättesocialiserade och tycker bäst om att vara hemma, även om de på senaste faktiskt till och med viftat lite på svansen när de ser kopplet. På gränsen till lite entusiasm, men med betoning på lite. 🙂 När man väl går tycker de att det är ganska trevligt.

Igår passerade vi allt ifrån barn, någon tämligen berusad man med psykisk ohälsa, pensionärer med rollatorer, järnvägsövergången samt stod stilla vid tågstationen ett tag. Det kom även fram ett par olika människor som ville veta vad det var för hundar och frågade om de fick klappa dem. Det fick de inte, men både Ivanka och Vostok satt lugnt och väntade. Helt ovilliga att söka kontakt med de okända människorna. Vostok gav onda ögat vid något tillfälle. Man ser direkt i hans blick när han kopplar på sin lite mer allvarliga sida. Dock skötte båda det bra.

Somliga hävdar att man ”vattnar ur” vakthundarnas mentalitet om de får socialisera ute i samhället. En hund blir inte bara vad man gör den till, de har en hel del grundläggande egenskaper, men vissa bitar kan man påverka. Revirsvaktande hundar ska ju inte heller vakta utanför reviret, det är det egna området som ska prioriteras. Vad våra hundar gör utanför sitt revir påverkar inte deras förmåga som vakthundar hemma.

Hicko är ett perfekt exempel. Ett par dagar i veckan är han en ytterst tillgänglig och tillgiven socialtjänstehund. När han hoppar ur bilen och kommer innanför grindarna här hemma förvandlas han till en vaktande Pyrre. Hicko släpper inte in någon och är näst Vostok den av våra hundar som behåller misstänksamheten mot fråmmande längst. Ivanka är väldigt avvisande till en början, men taggar ner ganska fort om hon märker att vi har läget under kontroll. Här hemma kommer ingen obehörig under några omständigheter in. Guardistas insatsstyrka har läget under kontroll!

Här nedan är en kort film från gårdagen när Vostok och Ivanka vaktar gentemot en människa ca en kilometer bort. De har full koll på vad som händer på fälten här runtomkring.

Ha en trevlig helg!

Ivanka hos veterinären!

naturea_logo

Idag har vi varit hos veterinären med Ivanka för vaccination. Ivanka hoppade förvånade nog rakt in i bilen, dock vet vi inte om det berodde på att hon ville skudda sig från dagens fruktansvärda oväder eller om hon var sugen på en biltur.DSC_5984

Väl inne på Evidensia kliniken i Ystad steg Ivanka upp på vågen som visade 42,5 kg. Vår lilla ovtjarka, men som ändå är sååååå stor och tar så mycket plats. Där var andra hundar i väntrummet men Ivanka var lugn och brydde sig inte så mycket om dom. Hon hässjade dock lite extra så möjligt att hon var något stressad av situationen, men inget anmärkningsbart.

DSC_5390

När veterinären ropade på Ivanka så gick vi  in på ett undersökningsrum. Ivanka tillät veterinären att undersöka hennes tänder och var helt lugn när hon fick sprutan. Dock tog hon inget godis från veterinären och sökte bara kontakt med oss.

Det var kul att prata med veterinären som var nyfiken på rasen. Det glädjer oss när vi möter personal som vill göra sitt yttersta för att bemöta en sredneasiatskaja ovtjarka på bästa sätt och har förståelse för rasen.

Tack Evidensia djurklinik i Ystad för ett fin och profferssionellt bemötande.

Hundflockar! Ovtjarka och Pyrre

naturea_logo

DSC_5460

Redan från när vi fick hem Ivanka märkte vi av hennes starka resursförsvar som präglar hela hennes personlighet. Förutom detta så har hon en stor integritet och gör det mesta på sina egna villkor. Ivanka är mån om sin flock och dess resurser. Hon är vår mest självständiga hund(även om alla är väldigt självständiga) och dessutom både tuff och känslig. Mot hundarna är hon tjurig men lekfull och mysig när hon själv bjuder till. Vostok och Ivanka gillar varandra och är stundtals lite för sammansvetsade.

DSC_5390

Hela veckan, har vi varje dag delat upp hundarna i omgångar. Vostok och Piansa har hur roligt som helst tillsammans. Det tar ytterst långt tid för Ivanka att tina upp inför Hicko. Inomhus får han inte komma för nära henne, då markerar hon mot honom. Hon kan dock på eget initiativ gå och lägga sig bredvid honom, på sina villkor. Hicko brukar bli lite nervös och undrar vad som är på gång. Hon kan även bestämma sig för att han inte får gå därifrån. Det är inte lätt att vara Hicko. Här nedan är en film från trädgården när Ivanka ger Hicko ”onda ögat” när han kommer för nära.