Social tjänstehund sprider glädje…

olivers

Idag har jag och Hicko arbetat på Bruksgården i Rydsgård. På förmiddagen var vi inne på alla fyra enheterna och utförde enskilda besök men även gruppaktiviteter. Det är fantastiskt att se när individer som tyvärr har förlorat synen kan använda sig av andra sinnen för att få en uppfattning om vad som händer. Med exempelvis det taktila sinnet som jag använder mycket i mitt arbete som social tjänstehundsförare och seniorcoach, kan individen uppleva och känna så otroligt mycket. Både vad som verkligen händer framför sig men beröringen bidrar även till glädje, minnen av sina egna djur och ett lugn.

Idag mötte vi en boende som tyckte att Hicko var väldigt fin men för stor. Jag började arbeta på avstånd och efter en stund frågade hon om hunden inte kunde komma fram igen och hälsa. Ibland behövs det bara lite tid, för att vänja sig och väcka en nyfikenhet. Det framkom även effekter som ökad glädje och motivation med hunden som resurs i aktiviteten.

Hicko har det stora fina förmågan att se alla. Han är så mån om att gå runt och sätter sig gärna en stund hos alla som deltar.

På eftermiddagen hade vi en större gruppaktivitet där vi samlades i stora salen och Hicko visade upp sina trick.

På bilden nedan vilar Hicko sig i form mellan passen på vårt kontor!

evidensia_djur_malmo-il-1

Inte lika frigående höns… 

olivers

Hönsens frihet är i dagsläget lite begränsad. Piansa tycker att det är roligt att jaga dem, dock vill hon bara leka, men hon skämmer hönsen. Vi ska ta tag i en aktiv socialisering med Piansa och hönsen tillsammans med Hicko som är den perfekta förebilden. Han bryr sig inte den minsta om dem, han ser hönsen som en del i flocken. Det är så fint när vi ibland ser Hicko ligga på gräsmattan och hönsen går runt omkring honom.

Ivanka däremot, jag undrar om hon någonsin kommer att låta dom vara. Det får tiden utvisa, kanske mognar hon och släpper tanken på att ta dom. Till helgen startar höns- och hundsocialiseringsträning!

Idag är hundarna i hundgårdarna och hönsen får gå fritt på hela tomten. Det är ett fint hönsliv!

evidensia_djur_malmo-il-1

Kommunikation!

olivers

Det är helt fantastiskt att följa Emils utveckling kring hans kommunikation och samspel med våra djur. Igår satt Emil på golvet med sin mikrofon (skallran) i handen och sjöng för Vostok som tittade på Emil och njöt av hans närvaro. Sedan reser han sig upp och går bort till Ivanka och säger ” kolla Ivanka, kolla Ivanka Emil tränar” samtidigt som han gjorde benböj och hunden i yogaposition.

Vostok låg på golvet precis som på bilden och Emil ville sätta sig på honom. Då förklarade vi för Emil att Vostok vill inte. Emil tog emot den verbala  instruktionen och sa ”Kockkock mysa”. Då bekräftade vi det genom att svara honom att ”ja Vostok vill mysa” Då lägger sig Emil bredvid med huvudet försiktigt mot hans med. Alltså dessa två tillsammans!

Vi har pratat mycket kring hur vi förklarar för Emil när han inte får göra något. Gäller det hundarna så förstår han när vi säger att dom inte vill. I övrigt försöker vi vända det och tala om för Emil vad han istället får göra och att undvika ordet inte. Ett exempel är att hoppa inte i soffan, då hör oftast en tvååring det sista ordet. Och Emil fortsätter att hoppa i soffan. Men här får vi hjälpas åt att påminna varandra i vår kommunikation,  det är så lätt att ordet inte kommer snabbt som blixten.

Ett föräldraskap är inte enkelt, men vi gör så gott vi kan!

evidensia_djur_malmo-il-1

Bruksgården!

olivers

Idag var det Hickos och min första arbetsdag på Bruksgården. Förmiddagen gick åt att planera hela höstens aktiviteter med Hicko tillsammans med våra seniorer som besöker dagverksamheten och med de individer som på Bruksgården. Vi kommer att medverka i olika aktiviteter, temadagar samt utföra enskilda besök. Vi använder hunden som resurs i olika sammanhang och där behovet finns. Hicko kommer även att arbeta med inspiration till motivation för fysisk aktivitet, delaktighet och gemenskap samt sprida glädje och en ökad livskvalitet i vardagen.

Här på bloggen kommer ni att kunna följa Hickos uppdrag under höstterminen. Jag delar med mig av vårt arbete inom äldreomsorgen, våra aktiviteter, effekten av att arbeta med hund i mötet med människan samt Hickos roll som social tjänstehund.

Hicko göra allt för att få plats under borden medan vi fikar och har frågestund.

Hicko är mästare på att kunna slappna av här och nu och dessutom i en helt ny miljö.

evidensia_djur_malmo-il-1

Mellan skurarna

olivers

Idag har det mestadels varit grått och trist väder varvat med extrema regnskurar. Hundarna fick hålla sig inomhus hela förmiddagen och när det värsta ovädret dragit förbi, då passade vi på att gå ut lite och andas den obehagligt kvava luften.Här är några bilder från i eftermiddags!

evidensia_djur_malmo-il (1)

oj oj…

Vanligtvis brukar jag och Jessica vara ute tillsammans och gå med Aji. Det är kul, men idag kom vi sent hem och båda var hungriga. Vi delade på oss och Jessica fixade thaimat(massaman curry) och jag satte på Aji selen, kättingen och kopplet. Dags för kanariehunden jobba lite. Vi gick en runda längs en grusväg här bakom och Quilas bror skällde som vanligt ut oss efter konstens alla regler. Aji struntade i honom. Hon var väldigt fokuserad på sin uppgift.

Längre bort hördes ett jävla liv och jag frågade en man i en trädgård vi passerade vad som hände.  Det var tydligen lantbruksskolan som hade öppet hus. Ett perfekt tillfälle att socialiseringsträna. Det var mängder med folk och ganska högljutt. En man skrek i mikrofon och bilar tutade. Vi passerade och Aji brydde sig inte nämnvärt. Hon var ju i tjänst…:)

Det kom fram en hel del folk som undrade vad det var vi pysslade med. Varför hon drog en kedja/kätting, frågor om vilken ras hon var, en kort diskussion vakthundar som husdjur och lite annat…

En barnfamilj stannade och frågade om de fick klappa Aji. Egentligen ska hon bara dra när hon jobbar. Inte kissa, bajsa, vakta, leka, bli klappad osv…Men detta var lite annorlunda. Vårt standardsvar om någon ställer frågan om att klappa är att det får du gärna göra, om Aji vill. Aji var superförtjust över barnen och pussades och blev kliad på magen. Deras pappa var hon inte särskilt intresserad av och var tydlig med att han inte skulle ta i henne. Det är en sådan situation som kan bli märklig när man har en hund vars mentalitet ska präglas av misstänksamhet mot främmande….

Aji pussades klart med barnen och vi gick hem i ett raskt tempo. 4-5 km senare var vi hemma. Nu har thaimaten slunkit ner och en Pistonhead likaså. Underbart. Aji ligger utslagen framför kaminen och kommer säkerligen sova resten av kvällen och motvilligt springa ut för att kissa innan vi låser dörren för natten.