Tagg: skk

Resurshund

naturea_logo

I vårt arbete med hundar som social tjänstehund ser jag vilka effekter som sker i mötet med hunden och tredje part. Jag har föreläst en del om hundens positiva effekter för människans välmående. Vad hunden kan tillföra och hur den kan skapa en bättre känsla. Jag kan känna igen mig i det. Dagar eller perioder där vi befinner oss i motvind märker vi hur mycket hundarna betyder för oss i vardagen.

DSC_6347

Det gäller inte bara när det kommer en dålig dag. Som vi har beskrivit flera gånger så mår vi som bäst när vi får vara ute på promenad med hundarna eller när vi alla är tillsammans i trädgården.

DSC_6359

Vi har valt att leva med fyra stora herdehundar och smutsigt blir det, speciellt nu under höst och vinter. Men vi älskar att ha dom inne och att hundarna får vara en del av familjen. Det blir lite extra städning, men det är det värt. Att mysa med hundarna i soffan är bland det mysigaste som finns och hundarna älskar det. Trots att det är hundar som är helt och hållet konstruerade för att leva utomhus.

DSC_3443

Vi mår så mycket bättre i vardagen med hundarnas närvaro. Den dagliga omvårdnaden med att ge mat, vatten, mysa och vara nära hundarna, stimulera hundarna så att dom mår bra ger extra energi och glädje även till oss.

Dagar då jag arbetar hemifrån märker jag hur bra jag mår. Jag sitter ofta i köket och arbetar och har då en fantastisk utsikt ut mot trädgården där jag ser alla fyra herdehundarna ”tillsammans”. Bara det ger påfyllning att fortsätta arbeta vid datorn.

Ibland sitter jag i favorit fåtöljen och har då två av hundarna inne. Dom kommer fram till mig med jämna mellanrum och bara kollar läget och blir gärna klappade en stund. Jag märker själv hur ofta jag går fram till dom och myser lite under mina pauser.

Vi hundägare har våra hundar som våra egna resurser utan att vi tänker på det. Så mycket en hund kan hjälpa oss i vardagen med fysisk aktivitet, glädje, frisk luft, en bättre självkänsla, minskad stress etc. Ja listan kan göras lång.

DSC_3518

Vad vore livet utan utan våra fyrbenta vänner!

Nyårsafton!

naturea_logo

Idag startade Martin morgonen med en 8 km runda med Hicko och Ivanka. Alla tre var nöjda och glada när dom kom tillbaka. Hicko blir helt överlycklig när han ser kopplet och vet att det är promenad på gång.

DSC_5430

Ivanka är lite som Emil för tillfälligt, båda måste tramsa inför olika moment. Emil inför påklädning och Ivanka inför promenad. Det tog några minuter för Martin att fånga in henne. Men väl ute på promenaden tyckte Ivanka att det är rätt trevligt.

DSC_5460

Efter lite frukost och mys i soffan gjorde vi oss färdiga inför en promenad i Svaneholmsskogen. Idag fick Piansa och Vostok följa med. Det var så roligt att vi blev ett helt gäng och det bästa av allt var att våra vänner Ulf och Carina, som har Piansas syster helt plötsligt stod på parkeringen och tänkte hänga med på vår hundpromenad. En liten snabbvisit från Göteborg 🙂 Ni är underbara!

DSC_3922

Totalt var vi 17 hundar av varierande raser stora som små, kul att vi blev så många. Vostok träffar sällan andra hundar än de han lever med i flocken, så vi var lite osäkra hur han skulle reagera på såväl hundar och främmande människor. Han tog det med ro dock. Efter en härlig tur kom vi lagom tillbaka till att himmlen öpppnade sig och det började regna. Alla hundarna fick hoppa in i bilarna och vi tvåbenta högg in på fika och bubbel i vindskyddet vid parkeringen.

Barnen sprang omkring ute i regnet och jagade varandra. Därav så glömde vi den viktiga gruppbilden på hela gänget.

DSC_4898

Nu ska vi fira nyårsafton på vårt vis. Tack alla som kom idag och vilket härligt avslut det blev på 2017 tillsammans med goda vänner, hundar och barn i en härlig blandning, men ändå på ett organsiserat sätt.

Gott nytt på er och hoppas att alla våra fyrbenta får en lugn och behaglig nyår. Mer om vår nyårsafton kommer i morgondagens inlägg.

Hundutställning ett minskat intresse!

naturea_logo

Jag blev i dagarna lite peppad inför utställningen i Malmö(Internationella) 2018. Det skulle vara kul att visa Piansa nu när hon är i bra pälsform. Samtidigt ser jag att hon är i en tillväxtfas där bakdelen är högre och det blir mycket svank i ryggen. Vilket troligtvis inte leder till något gott resultat i ringen.  Å andra sidan så är det på hemmaplan, det är inte så långt att köra och det är en bra träning. Idag har vi köpt en ny utstälningsbur till Piansa, rosa och fin är den. 🙂

Jag blev till och med sugen på att ställa Hicko igen. Dock har jag med mig att han inte tycker att det är särskillt kul och sparar honom därför till rasspecialen i sommar.

4 e chamhane

Däremot var det länge sedan jag ställde honom på en inomhusutställning.  På filmen nedan ser ni två nybörjare med en glad handler och en en pigg och allert Hicko som har lite svårt att stå still. Hicko blir lika glad som sin matte när vi får vår bedömning excellent. Idag är han lite sävligare i ringen och svansen är sällan på topp. Hicko ser ingen mening med utställningsringen. Däremot tycker han att det är väldigt trevligt att få vara med under dagen och trivs i miljön.  Ja ja, jag får smaka vidare på den tanken.

Mitt i all pepp läste jag en artikel i senaste hundsport som handlade om att det är många som har tappat intresset för hundutställningar och att det finns många anledningar till det. Några av dom var att det var för dyrt och på många utställningar bedöms inte hunden  utan det är de stora kända uppfödarnas hundar som jämförs och resultatet beror på vem som håller i snöret än vilken hund som ställs ut.

Detta fick mig att tappa all pepp som jag lyckats bygga upp efter en lång tid där utställningen för oss har känts tråkig på många plan. Om det ligger någon sanning i detta då lägger jag ner. Ska jag betala dyra pengar för att försöker meritera min hund och om den är bättre än vinnarhunden, men ändå blir åsidosatt på grund av att man bedömer utifrån de storauppfödare och vem som är handlern. Det gör mig riktigt arg.

IMG_3735

Nu framgick det inte inom vilka raser detta sker eller om det är något som sker generellt på utställningar. Den bästa hunden ska vinna oavsett om den kommer från en liten eller stor uppfödare. Det blir ju tråkigt att behöva känna misstänksamhet om dagens vinnarhund vann för att det var den bästa hunden eller för att den kom från en stor uppfödare. Alternativt att det var en känd handler som håller i snöret. Är det okej att utställare och domare är vänner på tex facebook och har kontakt innan och efter utställningar?

IMG_3835

Nu får jag samla mig lite och ge hopp åt gemenskapen på utställningarna och att domaren dömer fram rätt hund utifrån hundens fysiska och mentala egenskaper!

Social tjänstehund är åter i tjänst!

naturea_logo

Årets vardagshjälte fortsätter att sprida glädje, främst inom äldreomsorgen. Trots två månaders semester vet Hicko precis vad som gäller i sin yrkesroll. Hicko går artigt runt och hälsar på alla och sätter sig gärna en sund för lite extra mys.

Under hösten kommer vi att befinnas oss på Trygghetens vårdboende, Celsiusgatans vårdboende och Kronprinsens vårdboende i Malmö samt Ljuskällans särskillda boende i Ystad. Vi fortsätter även med hunden som insats på Bruksgården utifrån BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens).

Vi har några bokade föreläsningar om ämnet ”Hundens inverkan på människan” inom målgruppen Psykisk ohälsa. Då är Hicko självklart också med.

För er som är nyfikna på vad vi erbjuder för tjänster kan gå in på hemsidan och läsa mer: https://handhundhalsa.com/

Hand Hund & Hälsa har ett nära samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan, Skåneland och arbetar inom hela Skåne under olika uppdrag.

För oss är det viktigt med hundens hälsa och välfärd i arbetet med hunden som resurs.

I samarbete med Evidensia Djursjukhus i Malmö för stöttning av en sund och frisk social tjänstehund samt RigtigHundemad som ser till att tjänstehundarna hålls i god kondition med ett superbra hundfoder Naturea!

evidensia_djur_malmo-il-1

Ovtjarka, hur vill vi ha dem?

naturea_logo

Många människor har föreställningar om Ovtjarkan som ras. Hur de är, hur de borde vara, myter, legender, hörsägen osv…

Sammanfattningsvis har de flesta som har åsikter om rasen/typen sällan eller aldrig träffat en ovtjarka. På sin höjd har de oftast läst rasstandarden, som egentligen inte säger så mycket. I rasstandarden står följande:

-Sredneasiatskaja ovtjarka skall vara självsäker, balanserat tystlåten,
stolt och oberoende. Rasen är modig och har hög bruksförmåga,
uthållighet och en naturlig revirinstinkt. Oräddhet för stora rovdjur
är karakteristiskt för rasen.

På svenska kennelklubbens hemsida står även:

– Rasen är stark, atletisk, självständig och försvarar sitt territorium. Den är misstänksam mot främlingar och oberoende av andra eftersom den alltid varit tvungen att ta egna beslut när den vaktar fåren. Rasens starka vaktinstinkt och självständighet gör att den lämpar sig bäst hos en ansvarsfull person med kunskap och tidigare hunderfarenhet.

Allt detta stämmer, men vad innebär det i praktiken? Vi kan inte tala för alla, men ska försöka förklara vad vi anser vara önskvärt hos en Ovtjarka. Nu behandlar vi Sredneasiatskaja, den Centralasiatiska ovtjarkan. Rasen som vi lever sida vid sida med.

DSC_1311

Först och främst en CAO(vi skriver CAO fortsättningsvis i inlägget, förkortning för Centralasiatisk ovtjarka) ska vara en självständig hund. Därmed inte sagt att de inte kan samarbeta, men de gör det utifrån eget intresse. De har avlats för att ta självständiga beslut och tycker inte alltid att vi människor vet bäst. Utmaningen ligger i att få dem att göra som vi vill, när de gör som de själva vill. De har sällan ”will to please”/vilja att vara till lags, men är samtidigt känsliga hundar som absolut inte vill att dess ägare ska vara arg, eller irriterad på dem. De snappar upp stämningen väldigt fort. Det låter kanske motsägesefullt och sådan är verkligheten med dessa hundar.

En Cao ska vara balanserad och orädd, den ska inte backa för något. Initialt ska de skrämma bort eventuella hot genom skall och kroppsspråk, därefter kan det eskalera till fysisk konflikt. De ska vara misstänksamma men inte rädda eller nervösa. Balansen mellan misstänksamhet och rädsla är inte alltid helt enkel. Misstänksamheten kan istället beskrivas som en ovilja att interagera med sådant eller människor som de inte känner till. Utanför reviret visar det sig som ointresse av det de möter. Reviret ska de försvara mot allt främmande. Allt som ingår i familjen, flocken eller vad man vill kalla det ska hamna under beskyddet. Djur, människor, egendom eller området i sig.

DSC_1250

Vi har fått en massa frågor de senaste åren, tex ”Är de aggressiva mot er som ägare”, ”vågar man ha dem tillsammans med barn?”, ”är det en enmanshund?”, Listan är lång…

En CAO ska generellt älska hela sin familj. Familjen är deras allt. Det är inte en hund som man kan gå in och bestraffa fysiskt, lägga på rygg eller andra liknanade myter om hunduppfostran. Då kommer du få en farlig hund, en hund som inte litar på dig. Med glädje, kärlek, samarbete och motivation får du istället en hundra procent lojal väktare som skulle gå i döden för sin familj.

De ska vara tålmodiga och försiktiga med barn, men förstår inte alltid sin egen storlek. Senast imorse satt Emil i soffan med Ivankas huvud i knäet och mös hur länge som helst. Visst, de är hundar som avlats för att klara karga miljöer, såväl hetta som sträng kyla, men de är opportunister. Dvs, de är anpassningsbara till det som gynnar dem. Även om våra hundar mestadels är utomhus, så tycker de att det är underbart att ibland komma in inomhus, få ligga i soffan eller på golvvärmen i köket.

DSC_1173

De är underbara familjemedlemmar, men kärleken brukar vara begränsad till just familjen. Detta måste man vara rustad för om man vill leva med en CAO. De kommer kanske inte acceptera era vänner, jultomten får man troligtvis hoppa över, grannen kan inte spontant komma in osv. Då behöver man en plats där hunden kan vara undertiden.

Vi har inga problem med att våra hundar inte behöver interagera med besökare, det är snarare andra som vill interagera med hundarna.

Våra hundar är inte på något vis perfekta CAO, varken exteriört eller mentalt. Dock har de mycket av det vi vill ha. Vi har märkt att de mognar långsamt. Ivanka närmar sig 3 år och det börjar märkas. Hon börjar bli en mogen och stabil madame. 🙂

DSC_1146.jpg

Vostok har det mesta vi önskar. Han är en omutlitg vakthund och en en lugn, trygg och kärleksfull familjemedlem.

Det går som besökare aldrig att uppleva hur livet med dessa hundar är. Då får man en endimensionell bild av en antingen ointresserad hund eller en som visar stor aversion. Det är iofs också viktigt att se, så att det inte kommer som en överraskning.

evidensia_djur_malmo-il (1)

Vem är stjärnan i kullen bland Pyrenéerhundarna?

naturea_logo

Vem är stjärnan i kullen? Det beror på vem du frågar och vad uppfödaren har för mål och syfte med sin avel och vilken ras det gäller.

Är det exempelvis en vallhund som ska arbeta aktivt med vallning, då är det viktigt att ta fram rasens ursprungliga egenskaper och inte lika viktigt om den har för lite pigment på nosen. Är det en brukshund som i framtiden ska tävla i lydnad, då vill vi ha en samarbetsvillig hund som älskar apellplanen.  Är det en vakthund då utgår man från bra vaktegenskaper. En del uppfödare eftersträva hela konceptet med en sund hälsa, bra ursprungliga egenskaper, fina utställningsresultat etc.

DSC_7214

Vem är stjärnan i kullen gällande pyrenéerhunden? Frågar du oss så ska vi försöka förklara hur vi tänker när vi berättar för uppfödaren vad vi vill ha.

Vi vill har en sund och välbyggd Pyrenéerhund som ska till ett utställningshem. Vi vill även ha en valp med ett bra temperament där hunden kan agera som vakthund på gården samt kunna skilja på arbete och arbete,  eftersom våra Pyrenéerhundar används som sociala tjänstehundar. En uppfödare kan ju såklart inte garantera alla dessa egenskaper hos en valp.

Vi tycker att det är viktigt att man som uppfödare inte avlar bort de ursprungliga egenskaperna i vakten. Det är något som skall bibehållas. Pyrenéerhunden är en arbetande hund som ska hålla obehöriga borta från sitt revir. En av anledningarna varför vi har valt pyrren är att dom har ett sunt sätt att vakta. Pyrenéerhunden som verkligen får arbeta med sin ursprungliga uppgift och gör det med bravur,  är en stjärna!

DSC_3488

Hicko är den första Pyrenéerhunden som genomfört ett BPH-test, första och enda pyrenéerhunden som är utbildad social tjänstehund och som har fått en utmärkelse som årets vardagshjälte,  är i våra ögon en stjärna! Hicko är pyrenéerhunden som gjör skillnad i många människors vardag! En fantastiskt bra reklam för rasen!

wpid-20150930_132422-1.jpg

Vinnarhunden på utställningarna ”Eros” Vi´Skaly´s Harlem Shake är hunden som ligger i topp på listan av årets hund i hela Sverige. Han har visat sina framgångar i ringen och är också en stjärna. Ännu en bra reklam för rasen,  att vi har en Pyrre i topplistan på utställningarna.

Kanske kan året avslutas med två utmärkelser hos Pyrenéerhunden, som årets vardagshjälte och årets hund!

IMG_3641

Familjehunden som fungerar med barnen är ännu en stjärna!

IMG_3177

En annan stjärna är Pyrenéerhunden som ser andra djurarter som finns i familjen som en del av flocken.

wp-image-2036823186jpg.jpg

Vem som är stjärnan i kullen beror som sagt på vem du frågar och vad man vill med sin pyrre. Hicko är fem år gammal och vaktar gården med bravur, han är en fantastisk familjehund och ser våra övriga djur som en del i flocken. Hicko har två yrkesroller, social tjänstehund och den vaktande pyrenéerhunden, han är inte den mest vinnande hunden i ringen men går oftast bra för rasspecielister och är idag SE  UCH, och DK UCH. Hicko har en helhet som vi tycker om hos pyrenéerhunden, både i sin mentalitet och exteriört.

Hicko har många styrkor men också brister. Ingen hund är felfri. Om vi ska peta i bristerna så kunde han haft en lite bättre front och ett bättre driv och motivation i ringen för att kunna visa upp sina fina rörelser på ett bättre sätt.

Men i det stora hela är han helt klart en stjärna i kullen enligt våra ögon! Piansa är strax över ett år så det är lite tidigt än att utvärdera om hon är en av stjärnorna i kullen, eller inte. Dock har hon nog redan fått utmärkelsen till kullens pajas!

DSC_6941

evidensia_djur_malmo-il-1

 

 

Hundpromenad

naturea_logo

Idag tog vi årets premiärtur med skrindan. Hicko var så nöjd, han tycker så mycket om att dra sin skrinda. En aktivitet som passar honom utmärkt. Att dra skrinda är väldigt skonsamt för en hund eftersom det sker på hjul. Men det är inte helt enkelt i början, hunden måste vänja sig och lära sig att svänga och få skrindan att följa med. Samt känna sig bekväm med att det är något som sitter fast baktill. Det krävs en del självkänsla för att fixa aktiviteten.

Vi bäddade med filt och kudde till Emil som tyckte det var väldigt mysigt att åka med. han drack sin morgonvälling och tyckte det var toppen.

DSC_8215

Vi som lever med dessa ”stora” hundar tänker ju inte dagligen på hur stora dom är. Vi blev stoppade ett par gånger under promenaden och fick beröm för våra hundar. Det är så härligt att vara ute med hela Guardistagänget och alla är tillfreds med varandra och omgivningen.

Vi var lite uppmärksamma på Hicko och Vostok idag eftersom Hicko hade skrindan på sig och om möjligt skulle kunna känna sig trängd om Vostok kom för nära. Det vara snarare tvärt om, båda gick lugnt och fint bredvid varandra och inga spänningar uppstod. Hicko hade fullt fokus på sin uppgift.

DSC_8221

Detta kan låta konstigt… Men denna flock vi har nu fungerar så bra tillsammans bortsett från att Hicko och Vostok inte kan vara lösa tillsammans hemma på gården. Och Ivanka vill vi inte få möjligheten att trycka till Piansa. Men vi har fått till en fungerade vardag och promenaderna är lugna och trevliga. Tänk om denna flock kunde vara för evigt.

DSC_8210

Vår fina kennelpojke, han gör som vi gör. Klart att han ska gå bredvid och hålla Hicko som drar hans skrinda. När Emil säger ”stanna Hicko” då stannar Hicko och Emil hoppar han upp på skrindan igen och Hicko drar vidare. Underbar kommunikation mellan barn och hund.

evidensia_djur_malmo-il-1