Rasspecialen Pyrenéerhund 2018, Norje Boke!

naturea_logo.jpg

Vi började morgonen med att fira Emil som fyllde fyra år. När han upptäckte att det var en tankbil blev han helt överlycklig som uttryckte ”den var fin, tack så mycket”.

DSC_2859

Det har varit en underbar vecka på Norje Boke Camping och en härlig gemenskap bland andra pyrreälskare. Dock har det varit väldigt varmt men vi fick till en bra lösning med att förflytta hundarna till skuggområde hela tiden. Här har vi ett helt Joquibazgäng på sex Pyrenéerhundar som svalkar sig i skuggan med i sällskap med fläkten.

DSC_2822

Ordförande i rasklubben, Björn Holst började med att hälsa alla välkomna och presenterade dagens domare Sven-Olof Gustavsson. Därefter startade en spännande dag!

Valpar 6-9 månader

Björnudden´s Alltid Alert

DSC_2866

Valpar 6-9 månader

Nalzan de Bigerionnes

DSC_2876

Romée Du Grand Tendre

DSC_2895

Vi´Skaly´s Wp Golden Lily

DSC_2898

Vi´Skaly´s Wp Honeysuckle

DSC_2914

BIR valp Nalzan de Bigerionnes & BIM valp Romée Du Grand Tendre

DSC_2903

Hanar:

Juniorklass

Fjordvokterens I Know I Am

DSC_2932

Unghundsklass

Vi´Skaly´s Choo-Choo Bear

DSC_2950

Öppenklass

Golden Diamond´s Nando

DSC_2995

Joquibaz Gusto Em-Ja

DSC_2970

Vi´Skaly´s The Special One

DSC_2985

Championklass

Joquibaz Hickory Dickory Dock

DSC_3026

Sayot´s Pipo Paleo

DSC_3037

Vi´Skaly´s Harlem Shake

DSC_3059

Vi´Skaly´s Mumin

DSC_3074

Vi´Skaly´s Sniff

DSC_3113

Vi´Skaly´s Too-Ticki

DSC_3104

Bästa hane Vi´Skaly´s The Special One

DSC_3151

Tikar

Juniorklass

Alta Colinas Oda Orkan

DSC_3160

Unghundsklass

Vi´Skaly´s Chaminou

DSC_3170

Vi´Skaly´s Flower Power

DSC_3177

Öppenklass

Alta Colinas Noor-Wegian Queen

DSC_3204

Elsa

DSC_3211

Joqubaz Piansa Em-Ja

DSC_3241

Possession de Joli Jaunter

DSC_3252

Sayot´s Querida Quonelia

DSC_3258

Vi´Skaly´s Make Love Not War

DSC_3267

Championklass

Rivergroves Sendsakyssto Vi´Skaly´s

DSC_3302

Vi´Skaly´s Mymlan

DSC_3320

Vi´Skaly´s Santa´s Comet

DSC_3307

Stort grattis till Bir Vi´Skaly´s The Special One &  BIM Alta Colinas Oda Orkan

DSC_3351

På Emils födelsedag kör han premiären Barn med hund. Med lite stöttning av mamma så gick det toppen.

DSC_3409

Emil var så stolt efteråt och han fick sitt första pris med jättefina saker.

Emil

Innan domarmiddagen på kvällen anordnades en hemlig tävling som visade sig vara       ”Ghost Handling”. Det blev en riktighöjdare och som vi skrattade. Har du missat den så klicka in på länken nedan.

Sedan njöta vi an en härlig kväll tillsammans med god mat och dryck. Emil blev även firad på kvällen med sång, balonger, presenter och barnskumpa. Stort tack till alla.

20180804_185642

Tack till alla inblandade som har varit med och skapat ett fint minne från Norje Boke. Nu ser vi fram emot rasklubbens 40-års jubileum nästa år. Mer information om det kommer längre fram. Gå in och gilla denna sida så missar du inget: https://www.facebook.com/Norje-boke-Svensk-rasspecial-f%C3%B6r-Pyren%C3%A9erhund-1835694893182098/

Det kommer ett specifikt inlägg om hur det gick för Piansa och Hicko under rasspecielen!

 

 

Det ljudande språket

naturea_logo

Pyrenéerhundens rasklubb Pyrenéersälskapet (PYS) skickar ut en medlemstidning som heter PATOU 4 gånger per år. Den har verkligen utvecklats till en bra tildning där redaktionen tar upp alla möjliga ämnen som exempelvis mentalitet, samspelet mellan barn och hund, utställning, etoligi, aktiviteter för Pyrenéerhunden, forskning etc.

I senaste Patou var där en artikel som handlade om det ljudliga språket. Gunilla Jämte som är författaren skriver

En hund kan ju skälla av många olika skäl. Hundar är födda med olika motivationsnivårer för att komma igång med att skälla. Det är ärftligt betingat. Vår ras som vaktar och larmar har hög motivation, men det påverkas även av uppfostran. Med god allmännlydnad kan man lära dem att vara tyst på tillsägelse, även om vi har hög tolerans för detta. Om man lär in det i ung ålder. För skallgivning är också självbelönande och blir en vana och då befästs beteendet.”

DSC_5424

Ivanka är hunden i vår flock som har högst motivationsnivå för att komma igång att skälla. Kommer hon väl igång med sitt skällande så fastnar hon i det beteendet och är svår att bryta. Vostok skäller mer när det behövs samt när han vill komma in. Vostok bryr sig inte nämnvärt om vi säger till honom att vara tyst. Tycker han att det finns ett behov av att skälla så göra han det.

Hicko skäller när han ”larmar”, vill in eller står i hundgården och inte får vara med. Hicko är den som är enklast att få tyst på men det har tagit tid att lära in. Piansa är den som skäller minst då hon har tre andra fockmedlemmar som tar den uppgiften vid vaktsituationer. Piansa skäller bara då hon vaktar och hon har ett grovt skall näst intill som Vostok.

DSC_5415

Det svåra är att vara konsekvent att stoppa hundarna vid skällandet då hundarna är ute större delen av dagen utan oss. Vi har också pratat om när ska vi gå in och stoppa dom? Skäller hundarna när någon passerar utanför tomten, järnvägspersonal passerar vid tågspåret för reparation, rådjur som springer på fältet utanför tomten eller när rovfoglar passer i luften rakt ovanför tomten, då gör ju hundarna sitt jobb.

Men när järnvägspersonalen befinner sig vid tågspåret en hel dag eller vid skördetider och stora maskiner passera utanför tomten om och om igen. Då är det ganska påfrestande att lyssna på Ivankas skällande utan paus. Hon skäller så mycket att hon blir hes. I en sådan situation väljer vi att ta in Ivanka så vi hjälper henne att vila från vaktandet. Men står Hicko och skäller i hundgården för att han inte får vara med då säger vi till Hicko att vara tyst och ber honom att gå och lägga sig.

Inomhus har vi i princip nolltollerans för vaktade. Här inne behöver hundarna inte ta vaktandet på sitt ansvar när vi är närvarande.

DSC_5044

Gunilla nämner även att ”En hund som morrar, talar om att den är avvaktande. Den kan både vara osäker, rädd och på väg att bli arg. Den har en beredskap till antingen flykt eller anfall. Utmana inte en hund som morrar. Bemöt istället med passivitet och lite undvikande. Valpar som visar resursaggressivitet bör man hjälpa till trygghetskänsla genom att ta det lugnt göra byteshandel med en godisbit eller annat åtråvärt”

Ingen av våra hundar har något resursförsvar mot oss. Vi har hela tiden varit tydliga speciellt med matskålen att vi är inget hot och att de alltid får mat. Det har vi gjort genom att stoppa ner något gott i matskålen medan dom äter alternativt stå eller sitta bredvid när hundarna äter. Det känns trygt att ha arbetat upp detta förtroendet nu när vi har barn och Emil kan gå förbi utan att hundarna blir stressade. Dock ger vi hundarna alltid de bästa förutsättningarna för att äta i lugn och ro. Emil vet att han ska låta hundarna vara när medan dom äter. Men det är inget vara om han skulle passera förbi hundarna under deras måltid.

Äter Vostok ute så ser vi till att ge honom mat i stallet för att minska stressen över Hicko. Äter Vostok ute och Hicko är i lilla hundgården ser vi att Vostok inte är bekväm i situationen.

Dock minns jag ett tillfälle på en midsommar när vi precis hade fått hem Hicko.  Hicko fick han en morrot och den ville han inte släppa ifrån sig. Det var bara att pausa i midommarfirandet och börja bygga upp ett förtroende. Då arbetade vi med byteshandel och tillslut förstod Hicko att vi inte skulle ta moroten ifrån honom, utan vi bara lånade den mot att han fick något som var ännu godare.

Resursförsvar mot oss är inget beteende som vi önskar hos hundarna, därav är det något som vi lägger mycket tid på redan från början. Att vi är inget hot mot resurserna här hemma. Om hundarna har fått tag på något farligt och olämpligt att äta då vill vi kunna tar ifrån det och göra det som en byteshandel. Även om vi skulle behöva ta fram den dyraste oxfilen ur frysen så ska det funka.

DSC_4841

När Patou kom med posten kröp jag ner i soffan framför kaminen och bläddrade igenom tidningen och upptäcker den här sidan.

Patou jul

Tack kennel Joquibaz, Jessica och Johan för att ni uppmärksammar Hickos arbete som social tjänstehund. Vilken lycka att få se detta mittuppslag. Underbara Joquibaz hundarna.

Än en gång blev jag påmind om Hickos ära att blir utsedd till årets vardagshjälte. Det är en fin reklam för rasen men även för Hicko som individ!

Hicko, Pyrenéerhund!

olivers

Hicko kommer från kennel Joquibaz i Anderslöv. Under vårt första besök blev vi helt förälskade i deras hundar, Quila och Baltzar.

Hicko är vår äldsta hund och är herren på täppan. Han är lugn, trygg, stabil och är en underbar Pyrenéerhund. Hicko är en glad Pyrre som älskar att vara tillsammans med familjen,han följer mer än gärna med i bilen och älskar att gå långa promenader i skogen, stranden eller i centrum.

Han har tagit på sig rollen att vakta vårt hem, resten av djurflocken och sin familj som en av de viktigaste uppgifterna. Hicko trivs som bäst när han får vara lös på hela gården och gillar inte att vara instängd i hundgården.

Hicko är en självständig individ och gör bara det som han tycker är kul och som ger honom stimulans. Han är tydlig med vad han vill och inte vill. Vill han komma in så skäller han eller knackar (river) på dörren, är Hicko missnöjd med något syns det i hans blick, vill han ha vatten visar han det. Ser Hicko att vi kommer med koppel i handen visar han med hela sin kropp att han vill följa med. Vill han inte gå in i hundgården står han stilla och kommer INTE på inkallning om han inte känner för det.

Hicko är förutom vår familjehund även vår vaktande Pyrenéerhund och social tjänstehund. Det är så imponerande hur Hicko verkligen skiljer på sina två arbeten. Är Hicko ute och arbetar tillsammans med mig är han hunden som är är till för alla individer vi möter oavsett ålder. Han skapar ett lugn men också glädje, gemenskap och delaktighet. När vi kommer hem förvandlas han till Pyrenéerhunden som vaktar gården, busar med de andra hundarna i flocken och myser med familjen. Hicko är hunden som skiljer på “jobb och jobb”.

Hicko har aldrig varit intresserad av att dela saker med någon annan hund, varken leksaker eller mat. Hicko har ett resursförsvar mot våra andra hundar men han har accepterat att Piansa har en massa leksaker och att hon leker med dem. Däremot kan Hicko få för sig att Piansa inte få gå fram till ett äpple som har trillat ner från trädet. Inte för att Hicko själv vill ha det utan för att Piansa INTE ska ta det.

Hicko har alltid varit en enkel hund att ha med att göra i vardagen. Han har ingen hundaggressivitet och har inga problem med att möta andra hundar. Däremot så låter vi honom inte leka med andra hanar då vi vet att Hicko svarar upp om någon skulle utmana honom.

Hicko visar tydligt för alla som passerar vår tomt att “håll er borta”. Men om vi är närvarande vid grinden för att släppa in besökare tycker Hicko oftast bara att är trevligt.

Hicko tycker det det är kul att träna i lagom dos och han föredrar korta pass av vardagslydnad, enkla tricks, dogparkour eller annan form av balans- och koordinationsträning. Dock är det ytterst viktigt att det är gott belöningsgodis, annars kan det va.

Att visas upp i utställningsringen är inte alltid så kul, dock kan det variera väldigt mycket från gång till gång. Men han följer gärna med som sällskap och myser i sin älskade bur.

DSC_9314

IMG_1024

Hicko är den typiska kvällsvaktande Pyrren som tar vakten på allvar när det börjar skymma. Det händer ofta att vi får leta efter Hicko i trädgården och när vi väl hittar honom lägger han sig ner och visar att han inte vill gå in. Då får vi ta till bustricket och börja busa med honom så han kommer upp på alla fyra, sen följer han med in.

Hicko är väldigt fin mot våra andra djur och ser dem alla som en del av flocken. Hicko ligger ofta på gräset och alla hönsen går runt omkring honom. Lurvan blir alltid lika glad när hon möter Hicko och stryker sig mot honom och ställer sig gärna på bakbenen för att nå upp till honom.

Hicko är även väldigt fin och försiktig med Emil, deras relation värmer i våra hjärtan.

En underbar Pyrenéerhund…

evidensia_djur_malmo-il-1

Rasspecial Norje boke!

oliversloggahemsida

Nu är vi hemma från årets rasspecial i Norje boke. Hickos utställningsresultat var inte lika lysande som förra året. Då blev han placerad som 3:e bästa hane. I år blev det very good från specialist domaren Elina Haapaniemi. Trots att hon inte lyfta fram vår stjärna som för dagen tyckte det var fruktansvärt tråkigt i ringen, tyckte jag att han var en bra domare på många sätt och jag kan absolut tänka mig att ställa för henne igen. Enligt mig hade Elina ett bra synsätt på hur en Pyrre ska se ut och vara samt att hon hade med sig anatomin kopplat till deras funktion som arbetade hund. Hon hade ett fint bemötande till både hund och ägare.

I övrigt så har det varit en fantastiskt trevlig helg med härlig gemenskapen och stämningen var på topp. Längtar redan till nästa år 🙂 I år har Emil hunnit fylla 2 år och han tyckte det var så kul i ”Norje boken” som han säger. Är så glad att han i alla fall än så länge delar vårt intresse med hundarna. Vi har pratat mycket med Emil kring hur man är och bemöter djur och han är så duktig! Vi hoppas att det håller i sig!

PYS (Pyrenéersällskapet) kommer att anordna två rasspecialer nästa år. En i Karlstad 1-2/4 och i Norje boke under sommaren 2017. Hoppas att det blir många som anmäler! Håll utskick på rasklubbens hemsida :  http://pyreneersallskapet.se/

Tack vänner för en superbra helg!

 

DSC_9380

 

evidensia_djur_malmo-il (1)