Två flockar i en?

naturea_logo

Sedan vi kom tillbaka från veckan i Norje boke har det blivit allt mer tydligt att det börjar formas två lite mer stationära flockar i flocken. Givetvis har vi inte Hicko och Vostok tillsammans och inte heller Ivanka och Piansa, MEN ovtjarkorna uppskattar varandras sällskap i förhållande till om de får vara med pyrrarna.

Vostok tycker att Piansa mest är jobbig och visar ingen direkt glädje över hennes närvaro om de är tillsammans. Då går han istället iväg och lägger sig. Härom dagen släppte vi ihop Hicko och Ivanka. Hicko var överlycklig, svansade allt han kunde, gjorde sig till och inviterade till lek. Ivanka tittade på honom som om han var en idiot. Hicko tog ett litet glädjeskutt mot henne och då tände Ivanka till och läxade upp honom rejält. Efter det visade hon varenda tand i munnen varje gång han närmade sig. Surtanten…

Tillsammans är Vostok och Ivanka som lyckligast. De leker hårt. Det är som två murbräckor som koliderar när de kör igång och marken vibrerar.

DSC_1525

Ivanka accelererar snabbare i starten, men får Vostok väl upp farten. Då går det undan.

DSC_1544

Hamnar de i brottning har Ivanka övertaget gällande tekniken, Vostok kör mer på tyngd och styrka.

Det är underbart att se dem. De ger och de tar. ibland kan de surna till lite, men det går snabbt över!

evidensia_djur_malmo-il-1

 

Det som inte fick hända, hände igen!

naturea_logo

I söndags kväll hände det som vi lovat varandra, inte skulle få hända igen. Det blev slagsmål mellan Vostok och Hicko. Även denna gången var det den mänskliga faktorn som var orsaken.

Vi hade gett alla hundarna mat och plötsligt låter det som att hela helvetet brutit lös. Vi sprang ut och såg att Hicko och Vostok var i full gång med kamp på blodigt allvar. Det är en chockerande upplevelse att se två så stora och starka hundar slåss, som dessutom är våra älskade familjemedlemmar. I en sådan situation brukar människor reagera på antingen tre olika sätt.

  1. Agera för att lösa situationen
  2. Bli paralyserad/handlingsförlamad
  3. Fly

Lyckligtvis var vi båda två hemma och agerade fokuserat. Ensam hade det varit svårt att lösa.  Oavsett vad man gör så finns det en stor risk att man själv kommer emellan och att hundarna i affekt svarar tillbaka. Vi låste dörren in till huset så att Emil var i säkerhet. Martin fokuserade på Vostok och Jessica på Hicko. När vi väl lyckades separera dem och andats ut fick vi gå igenom vad som hänt.

DSC_8742

Först trodde vi att Hicko klättrat över stängslet ur hundgården, men det visade sig att det var en grind som inte blivit ordentligt stängd. Sådant här ska inte få lov att hända. Det är vårt ansvar som hundägare. Nu har olyckan varit framme två gånger och båda gångerna har det varit den mänskliga faktorn som varit avgörande.

Vi kollade igenom hundarna och konstaterade att vi nte behövde åka akut till veterinären. Gårdagen tillbringade vi i omgångar hos de mycket trevliga och kunniga veterinärerna på Djursjukhuset Evidensia i Ystad.

DSC_2894

Både Vostok och Hicko skötte sig exemplariskt. Vostok var lugn men tyckte att den ”där äckliga människan som han inte kände, hon kunna hålla sig på sin kant”. Så han hoppade upp och satte sig i knäet på Martin. Söte…

Hicko däremot strålade av glädje när han klev innanför dörrarna. Han tycker det är trevligt att komma till veterinären och bli ompysslad. Hicko fick så mycket beröm av veterinären som tyckte att han var så fin och så trevlig. Vilken fantastisk hund ni har som går att hantera så lätt fick vi höra.

dsc_7044

Ingen av dem hade några allvarligare skador. Det var några hål efter bett i huvudet på båda, men de klarade sig utan dränage. Vostok blev ordinerad antibiotika, antiinflammatoriskt och smärtstillande och Hicko klarade sig med sårtvätt. Nu får båda ta det lugnt ett par dagar och vara under uppsyn så att såren inte blir värre.

Det kan tyckas vara dumdristigt att ha två hanar hemma som faktiskt potentiellt kan skada varandra allvarligt. Det är vårt ansvar att det inte ska hända igen. När rutinerna i vardagen funkar så ska möjligheten inte finnas.

Det handlar inte om någon generell handhundsilska hos någon av dem utan är kopplat till försvar av resurser. De är tämligen obrydda om varandra nu och idag ska vi ta ut dem på promenad tillsammans. De är ju dock aldrig lösa tillsammans och kommer aldrig vara det.

dsc_3008

Det kunde gått riktigt illa den här gången men löste sig på bästa tänkbara vis, även om det givetvis inte var bra. Vi har en plan för hur vi ska agera och är trygga med varandra i situationen. Nu hoppas vi på bra och snabb läkning.

evidensia_djur_malmo-il-1

 

 

 

Sredneasiatskaja ovtjarka!

naturea_logo

Våra två Sredneasisatskaja ovtjarka(Centralasiatiska ovtjarka) Ivanka och Vostok är av samma ras men olika individer både gällande kroppstyp och mentalitet.

Ivanka är den sportiga slanka typen med hög energinivå. Vostok är mer den grova, stabila typen med en lägre energinivå. Ivanka skulle kunna vara en idealisk boskapsväktare ute i det fria, springa oavbrutet och ständigt på alerten. Hon skulle kunna vara en av hundarna i filmen nedan, som för övrigt är några fina minuter som skildrar vackra och smarta hundar. Vostok är mer den typen av asiat som använts som gårdshund och väktare av inhägnade områden. Lugn och stilla, men otroligt explosiv.

 

När det gäller kroppstypen bortsett från Vostoks kuperade öron och svans så skiljer dom sig ganska mycket åt, trots att det är samma ras. Bilderna nedan är under fällperiod och de ser inget vidare ut i pälsen. Ivanka väger ca 43 kg och Vostok väger ca 60-65 kg. Ivanka är så otroligt spänstig och hoppar upp på höga höjder hur lätt som helst. Hon har en otrolig balans och kroppskontroll. Vostok tar liksom inte det steget att ens försöka. Frågan är vilken kroppstyp hade klarat sig bäst i skydd mot vilda rovdjur? Pratar vi distansträning så vinner Ivanka med hästlängder. Är Ivankas koppstyp bättre för en Ovtjarka? Det beror såklart på hundens arbetsuppgift. Den Centralasiatiska ovtjarkans ursprungliga utbredning sträcker sig över hela asien och givetvis har arbetsuppgifterna varit olika, dock kan man väl sammanfatta att det främst varit olika typer av vaktfunktioner. Tyvärr används de på ibland i kamp, detta är något som fortfarande pågår. Vissa individer har säkerligen även vallat och vaktat.

Det finns två sidor att ta hänsyn till när vi pratar kroppstyp och det är en funktionell kropp för ändamålet samt vad vi anser är snyggt och sunt. Hur vill vi att en ovtjarka ska se ut?

 

Ivanka har blivit helt fantastisk i sin mentalitet även om hon har en stor dos av energi kvar. Men hon har lugnat sig betydligt och är inte lika hetsig i sitt temperament. Idag har hon legat inne i soffan i princip hela dagen. Ytterdörren har varit öppen så hon har kunnat gå in och ut som hon vill. Men en varm dag som denna väljer drottningen att vila i soffan tillsammasn med Emil som för första gången uttryckte efter frågan: Vill du följa med ut och hjälpa till i trädgården? Absolut inte svarade Emil!!!

Ivanka är numera mycket säkrare under promenaderna. När hon var yngre kunde hon visa en del osäkerhet. Det hon kan reagera över är om bilar kör för nära, då går hon bakom oss men går sedan fram igen. Ivanka är så noga med att visa sin kärlek till oss och är så försiktig som hon bara kan. Ivanka är social och tycker det är trevligt när vi får besökare(även om hon till en början är väldigt tydlig med att hon vill avhysa dem), speciellt om det är barn som kommer på besök. Ivanka kan även tänka sig att hälsa på folk som vi möter på stan.

Vi trodde hon skulle bli en tungviktare med tanke på hennes kroppstyp som valp, men hon blev en slank vacker Ovtjarka.

DSC_8512

Vostok har den bästa mentaliteten vi någonsin har mött hos en hund. Han är av typen som verkligen tar till vara på sina resurser.  Vostok rör sig inte mer än vad han behöver

DSC_7668

Utifrån vår och andras erfarenheter  erfarenheter verkar det skilja sig mellan tik och hane. Tikarna är mer intensiva, högljudda och ettriga. Hanarna är tystare, men mer allvarliga.

DSC_8445

Vostok är självsäkerheten personifierad. Han är lugn och balanserad och höjer inte på ögonbrynen för något, samtidigt som han är vaksam. Han är orädd och backar inte för något. Han är hyfsat ointresserad av interaktion med människor utanför familjen, men ibland händer det. 🙂

Han är självständig och sköter sig själv. Man märker inte direkt av honom om han inte vaktar. Han skall får marken att vibrera. Då och då kan han leta upp oss för att kolla läget, för att sakta lunka iväg igen. Han är så fin i sitt sätt, mjuk och tillgiven med ett stort hjärta. Detta i kombination med att vara en omutlig väktare som vi kan vara hundra procent säkra med i vårt hem gör honom till något alldeles extra.

Här är en film när Ivanka och Vostok leker. Det är full fart, hårt och hjärtligt. Ivanka är som ni ser något mer intensiv i sin lek.

evidensia_djur_malmo-il-1

Mellan skurarna

olivers

Idag har det mestadels varit grått och trist väder varvat med extrema regnskurar. Hundarna fick hålla sig inomhus hela förmiddagen och när det värsta ovädret dragit förbi, då passade vi på att gå ut lite och andas den obehagligt kvava luften.Här är några bilder från i eftermiddags!

evidensia_djur_malmo-il (1)

Sommar hos oss

olivers

Det händer massor och lite på hundfronten. Hicko jobbar på och är lika fantastisk som vanligt. En härlig och öppen social tjänstehund som arbetar pedagogiskt med äldre och personer med olika funktionsnedsättning. Hemma sköter han vakten på största allvar. Han är så smart och flexibel och gör skillnad på sina jobb som social tjänstehund och arbetande vakthund på gården. Dock älskar han att ligga och sova i skuggan när tillfälle ges!

guar1

Ivanka har börjat mogna så smått och lever inte livet riktigt lika actionfyllt som tidigare. Hon är dock fortfarande en ovtjarka på turbo. Jag vet inte hur rastypisk den där energin är, men den finns där. Tur att Hicko och Vostok kan varva leken med henne, Det händer dock att Hicko och Vostok går samman i gemnsam styrka och trycker till Ivanka när de tröttnar. Jag förstår dock inte att de orkar så mycket som de gör. Annars så är de fortfarande väldigt fina tillsammans. Vi räknar ju inte med att alla ska kunna gå tillsammans i framtiden när Vostok väl är könsmogen, men funkar det så är det bara en bonus!

 

guar1guar2guar4

Vostok är för övrigt en riktig pärla. En helt underbar och fantastisk hund! Han börjar växa till sig lite nu. Han fyllde 9 månader 1/7 och väger i dagsläget ca 55 kg. Nu är han tyngst på gården!

En annan liten nyhet är att det kommer tillökning i hundflocken i slutet på augusti. Hickos syster Java har valpar. Java är en trevlig tik. En urmysig, stor Pyrretik som har en lagom portion vakt i sig. Pappa till valparna VARJOMÄEN EEMELI från Finland. Även han en stabil sak som liksom Hicko har dubbla arbetsuppgifter. Han arbetar dels som bibliotekshund och när han kommer hem vaktar han gården och dess djur. Det ska bli spännande att se vad det blir av den här kullen. Vi träffade valparna när de fyllde 3 veckor, heeeeeelt underbara. 🙂 Här är bilder på föräldradjuren(samt Jessica som är ägare och uppfödare till Java).

evidensia_djur_malmo-il (1)

Välkommen Vostok!

oliversloggahemsida

I söndags morse dök han äntligen upp, efter en hel del strul och en stressig vecka med många samtal till jordbruksverket. Vostok hoppade ur bilen och betedde sig som att han alltid bott här. Otroligt stabil hund efter att ha varit på resande fot i nästan 3 dagar. Vostok är född i Vitryssland, men mellanlandade ett par månader i Polen innan han kom till Sverige. Han är 7 månader gammal. Vi hade höga förväntningar och förhoppningar gällande honom. Även om det är tidigt att säga något än, så är han ännu bättre än vad vi vågade hoppas på. För att vara en 7 månaders valp är han otroligt modig, balanserad och trygg. Vi är enormt glada över att han hamnade hos oss. Redan i februari började vi spana in honom och nu är han här.

Det är inte alltid det lättaste att introducera en ny hund till en befintlig flock. Första dygnet höll vi hundarna separerade förutom koppelpromenader där de inte fick hälsa. Hicko är en riktig klippa och visade lugnt och tydligt att gammal är äldst och vet bäst. Vostok är otroligt tydlig i sitt kroppsspråk och visade klart och tydligt att han inte är något trubbel. Ivanka hade en lite annan inställning till en början och ville helst äta upp honom. Promenaden gick bra, men hon ville inte släppa in honom på tomten. Under natten sov alla hundarna i olika rum. Vostok var nog trött och sov 11 timmar i sträck utan att röra sig.

Igår märkte vi att Ivanka lättade upp och efter en promenad till lanbruksskolan där Vostok fick bkanta sig med kor, grisar, getter och höns bestämde vi oss för att släppa dem lösa tillsammans. Det var lite spänt till en början. Vi har inte direkt goda erfarenheter av att släppa Ivanka lös med andra hundar på hennes revir och var uppmärksamma på båda hundarnas kroppsspråk. Efter en kort stund började Ivanka visa lekinviter och sedan var det igång. De sprang och sprang, hoppade och lekte. De delade till och med vattenskål och drack samtidigt. Man upphör sällan att bli förvånad. Det gick över all förväntan och senare på kvällen blev det en ny omgång lek. Därefter sov båda gott! 🙂

I skrivandets stund ligger de båda och sover ute på gården. Vostok har visat att han trots sin ringa ålder tar vakten på allvar och börjar redan nu bli vaksam.

Han är välbyggd och kommer med stor sannolikhet bli en ganska stor och kompakt ovtjarka som vuxen. Redan nu är ca 70-72 cm och väger 50-53 kg.