hundslagsmål – Pyrenéerhund och Sredneasiatskaja Ovtjarka

Vostok och Hicko fortsätter att diskutera…

naturea_logo

En förmiddag när jag arbetade hemifrån hade jag alla hundarna inne. Allt var lugnt inget ljud från någon av hundarna. När vi har alla fyra hundarna inne så är det numera med stängda dörrar mellan rummen. Några timmar senare flyttade jag ut ovtjarkorna i stora hundgården och släppte ut Pyrrarna lösa i trädgården.

Hicko gick fram och fortsatte den senaste diskussionen med Vostok, dom var inte direkt överrens och började slåss på vars en sida om stängslet. De gick dock att avleda dem rätt fort.

Jag skulle iväg på ett möte men kände att jag ville ta det säkra före det osäkra. Så Hicko och Piansa fick vara i lilla hundgården.

Vi tror att spänningen beror på att Piansa utsöndrar någon doft, liknande löpdoft. I går natt fick jag sova nera hos Hicko för att familjen skulle få några timmars sömn. Under gårdagen fick Hicko sedan följa med mig i bilen och åkte med runt på olika möten, det tycker han är livet.

När vi kom hem så var det något lugnare…

Detta har pågått i perioder under många veckor nu. Vostok märker också av något och har inte tid att hälsa på oss på morgonen utan vill bara ut och leta efter Piansa

Så länge Piansa är i närheten av Hicko så är Hicko lugn och bryr sig inte om Vostok.

Vad är det med dig Piansa? Något är på gång… Löp…? Men hur länge innan ska hon lukta så här innan det kommer igång?

Denna dam vet nog inte om hon ska löpa eller inte. Hicko vet ju exakt när det är dags, då river han huset. Nu är det mest pip och gnäll och måste hela tiden lukta av Piansa. Samtidigt som dom kan ligga ner bredvid varanadra och sova. Som nu på morgonen är det hur lugnt som helst.

Vi får väl avvakta och se vad som händer…

evidensia_djur_malmo-il-1

Hicko & Vostok diskuterar…

naturea_logo

I helgen skiftade vi flocken. Piansa fick vara med Vostok i stora hundgården och båda blev så glada av att få leka tiillsammans. Vostok hoppade till och med upp på taket på hundkojan och höll Piansa sälskap.

Ivanka var däremot inte så sugen på att leka med Hicko. Ivanka var tydlig med att visa att hon inte var intresserad. Hicko kände in och lyssnade på hennes signaler.

När Hicko kom ut på baksidan av huset och upptäckte att Piansa var i hundgården tillsammans med Vostok blev han inte glad. Hicko sprang fram och konfronterade Vostok genom stängslet vilket Vostok inte accepterade. Båda hanarna blev blockerade i affekt och det gick inte att bryta dom.

Martin vattnade blommor och hörde vad som hände och kom ut med trädgårdsslangen och sprutade lite vatten på dem. Vostok och Hicko kom av sig helt och gick ifrån varandra. Efter varje bråk mellana hanarna sitter känslan kvar längre hos Vostok som undviker Hicko. Hicko släpper allt direkt och springer omkring och är hur glad som helst.

Vi tog in Hicko och Ivanka inomhus medan vi åt lunch. Därefter släppte vi ut Piansa till Hicko för att kolla av så att han inte fortsatte att konfrontera Vostok. Men då var allt lugnt och alla fyra var tillsammans på baksidan. Det är Piansa som är resursen som Hicko försvarar.

Gänget samarbetar och arbetar som bäst på gården när dom är på vars en sida stängslet. Det är en fantastisk syn att se när dom vaktar tillsammans ut mot fältet, när dom ligger nära varandra eller leker tillsamamns på vars en sida om nätet.

Vårt Guardistagäng!

evidensia_djur_malmo-il-1

Resistent bakterie!

naturea_logo

På första återbesöket hos veterinären med Vostok tyckte vi att han sår läkte för långsamt vilket veterinären höll med om. Vi fick utskrivet en ny sort antibiotika som hette Clindamycin samt en antibiotikasalva, Isaderm. På andra återbesöket fick vi svar på att bakterien var resistent mot första atibiotikan som hette Vetrimoxin. Läkningen går mot rätt håll nu men vi får skjuta på vår semestervecka i Norje Boke minst en dag i alla fall. Vi vill att såret ska vara stängt så att det minskar möjligheten att komma ner smuts i såret. Ivanka och Vostok ska bo på bästa Håslövs hundpensionat när vi är i Norje Boke på semester med en massa hundvänner som avslutas med en rassspecial för Pyrenéerhunden!

Vid första och andra besöket valde vi att sätta på munkorg på Vostok för allas säkerhet eftersom han visade tydligt att han hade ont. Vostok var så duktig på senaste besöket, han vill verkligen inte bli undersökt av veterinärena. Han är inte intresserad av att bli rörd utav någon utanför flocken. Men han har hittat en egen strategi för att hantera det genom att stå med framtassarna på Martins knä, då tillåter han att bli undersökt och denna gången utan munkorg. Vi kom fram till att det är bra att vara två, Martin kunde hålla Vostok och jag stod bredvid och kliade honom på bröstet och kunde samtidigt läsa Vostoks signaler medan Veterinären undersökte honom. Emil var också med och i en sådan situation är det viktigt att Emil är lugn och inte stressar upp Vostok. Jag höll Emil i famnen under tiden som veterinären undersökte Vostok. Emil är så van vid alla veterinärbesök nu och uttryckte till Vostok ” Det är ingen fara, det är snart färdigt”.

Vostok har sovit i köket tillsamamns med Ivanka och någon av oss. Han har inte fått leka med varken Ivanka eller Piansa för att inte risker att såret ska gå upp igen. Igår släppte vi ut både Ivanak och vostok och hade dom under uppsikt hela tiden. Alltså denna glädje som uppstod hos båda två, att äntligen få vara tillsammasn igen går inte att beskriva. Ivanka var inte i närheten av hans huvud i leken, möjligt att hon kände av någon doft som gjorde att hon lät bli just det området. Men dom sprang och jagade varandra och hade så kul.

Vi skjuter på Norje Boke resan en dag och tar ett nytt beslut i morgon.

evidensia_djur_malmo-il-1

Sårtvätt!

naturea_logo

Vostok tycker inte att det är särkillt kul med sårtvättning, men han går med på det. Först tvättas allt rent med koksaltlslösning och det är viktigt att man spolar rakt ner i såret, samt tar bort eventuella sårskorpor. Såren ska läka inifrån och ut för att minska risken för bölder och bakterier som kapslas in. Därefter tvättar vi av med klorhexidin och låter det torka.

Under förra veterinärbesöket fick vi även utskrivet en antibiotikasalva som ska smörjas ner i såret och runt omkring, två gånger dagligen i samband med sårtvättning. Efter tre dagar ska vi börja stryka på Manukahonung. Manukahonungen verkar antiseptiskt och är sårläkande.

Vostok fick till en fin sommarfrisyr då vi bad veterinären raka bort päls i förebyggande syfte för att kunna se så det inte hade spridit sig ännu mer.

Även om Vostok inte gillar själva sårtvänningen så tycker han att det är mysigt att bli ompysslad och få egentid med oss samt en massa köttbullar med medcicin i.

Nu blir det skilda sovrum ett tag framöver för mig och Martin. Inatt sov jag med Ivanka och Vostok i köket så vi kunde ha koll på Vostok under natten. Vi vet sedan tidigare att Ivanka har blivit för varm och försökt att ta sig ut på egenhand. Men inatt fick jag dela madrass med Ivanka och båda njöt av att få sova inne.

evidensia_djur_malmo-il-1

Vostok åter till veterinären!

naturea_logo

Efter några dagars sårtvätt upptäckte vi ett sår till som hade börjat vätska sig. Vi klippte ner pälsen i och runt såret och höll det rent. Dagen därpå hade det spridit sig och vi beslutade oss för att boka en tid till veterinären och fick en tid under dagen idag.

Helgen är uppbokad med goda vänner på besök och ett litet förkalas för Emil som fyller tre år den 4:e augusti. Dessutom skulle vi möta mormor och morfar på flygplatsen som har varit på semester på Kreta. Hej och hå så stuvar vi om i schemat och hinner med allt och lite till.

Vostok fick till en riktig sommarfrisyr och blev därmed rakad på hela skallen och lite där till. Nu är vi så tacksamma för att vi gick på magkänslan och åkte in till veterinären och få en tid. Efter en rejäl rakning upptäcktes fler sår som vi kunde rädda i tid, så att de inte ska sprida sig och utvecklas till hotspots. Just nu är han inte så vacker men lika älskad ändå. Emil var så mån om att säga till Vostok att det är inte var någon fara, du behöver inte vara rädd. Vi tänker att det är bra att Emil är med så länge det är hanterbart för en treåring.

Här hemma fortsätter livet med medicin och sårtvätt och nu säger vi bara till Emil att vi ska tvätta ”Kockis” som Emil kallar Vostok. Ok säger Emil och går iväg och gör sitt eller så frågar han om han får hjälpa till.

Här gäller det att hitta en balans att involvera barnet samtidigt som vi måste vara hänsynstagande till hundens smärttillstånd och dess eventuella agerande….

Ja nu har vi en hund under rehab, Hicko har klarat sig fint med sårtvätt. Det är bara att ställa in semesterplanerna för nästa vecka och göra det bästa av det och hoppas att vi kommer iväg till Norje Boke som planerat.

Tack än en gång till Evidensias djurklinik i Ystad för ett fint bemötande och utmärkt kompetens.

evidensia_djur_malmo-il-1

Det som inte fick hända, hände igen!

naturea_logo

I söndags kväll hände det som vi lovat varandra, inte skulle få hända igen. Det blev slagsmål mellan Vostok och Hicko. Även denna gången var det den mänskliga faktorn som var orsaken.

Vi hade gett alla hundarna mat och plötsligt låter det som att hela helvetet brutit lös. Vi sprang ut och såg att Hicko och Vostok var i full gång med kamp på blodigt allvar. Det är en chockerande upplevelse att se två så stora och starka hundar slåss, som dessutom är våra älskade familjemedlemmar. I en sådan situation brukar människor reagera på antingen tre olika sätt.

Agera för att lösa situationen
Bli paralyserad/handlingsförlamad
Fly

Lyckligtvis var vi båda två hemma och agerade fokuserat. Ensam hade det varit svårt att lösa. Oavsett vad man gör så finns det en stor risk att man själv kommer emellan och att hundarna i affekt svarar tillbaka. Vi låste dörren in till huset så att Emil var i säkerhet. Martin fokuserade på Vostok och Jessica på Hicko. När vi väl lyckades separera dem och andats ut fick vi gå igenom vad som hänt.

Först trodde vi att Hicko klättrat över stängslet ur hundgården, men det visade sig att det var en grind som inte blivit ordentligt stängd. Sådant här ska inte få lov att hända. Det är vårt ansvar som hundägare. Nu har olyckan varit framme två gånger och båda gångerna har det varit den mänskliga faktorn som varit avgörande.

Vi kollade igenom hundarna och konstaterade att vi nte behövde åka akut till veterinären. Gårdagen tillbringade vi i omgångar hos de mycket trevliga och kunniga veterinärerna på Djursjukhuset Evidensia i Ystad.

Både Vostok och Hicko skötte sig exemplariskt. Vostok var lugn men tyckte att den ”där äckliga människan som han inte kände, hon kunna hålla sig på sin kant”. Så han hoppade upp och satte sig i knäet på Martin. Söte…

Hicko däremot strålade av glädje när han klev innanför dörrarna. Han tycker det är trevligt att komma till veterinären och bli ompysslad. Hicko fick så mycket beröm av veterinären som tyckte att han var så fin och så trevlig. Vilken fantastisk hund ni har som går att hantera så lätt fick vi höra.

Ingen av dem hade några allvarligare skador. Det var några hål efter bett i huvudet på båda, men de klarade sig utan dränage. Vostok blev ordinerad antibiotika, antiinflammatoriskt och smärtstillande och Hicko klarade sig med sårtvätt. Nu får båda ta det lugnt ett par dagar och vara under uppsyn så att såren inte blir värre.

Det kan tyckas vara dumdristigt att ha två hanar hemma som faktiskt potentiellt kan skada varandra allvarligt. Det är vårt ansvar att det inte ska hända igen. När rutinerna i vardagen funkar så ska möjligheten inte finnas.

Det handlar inte om någon generell handhundsilska hos någon av dem utan är kopplat till försvar av resurser. De är tämligen obrydda om varandra nu och idag ska vi ta ut dem på promenad tillsammans. De är ju dock aldrig lösa tillsammans och kommer aldrig vara det.

Det kunde gått riktigt illa den här gången men löste sig på bästa tänkbara vis, även om det givetvis inte var bra. Vi har en plan för hur vi ska agera och är trygga med varandra i situationen. Nu hoppas vi på bra och snabb läkning.

evidensia_djur_malmo-il-1

Hicko & Vostok steg 2

naturea_logo

I helgen fortsatte socialiseringsträningen och nästa steg blev en promenad med alla fyra hundarna och Emil i vagnen. Detta gick lysande, inga spänningar mellan killarna och Vostok var mer avslappnad denna gången. När vi kom tillbaka från promenaden satte vi Ivanka och Vostok i stora hundgården och Piansa fick ett ben att tugga på i lilla hundgården. Sedan släppte vi Hicko lös på tomten och han var så över lycklig att äntligen få lov att springa fritt. Hicko visade heller inget intresse av att mäta sig med Vostok, han sprang glad och lyckligt omkring i trädgården.

Hicko har en ruva som troligtvis kliar på benet och han vill gärna slicka på det. När Hicko inte är under uppsikt får han fortfarande ha tratt på. Hicko har varit med mig på kontoret vissa dagar och när vi har kommit hem och jag släpper ut Hicko från bilen så har han gått fram och hälsar glatt på Vostok och Piansa som har stått i lilla hundgården.

Vi är så glada och tacksamma för att deras slagsmål inte har triggat igång något mer. Nu är vi tillbaka där vi var tidigare och det är så vi vill ha det. Hicko och Vostok kommer aldrig att kunna vara lösa tillsammans, men dom funkar i vår vardag och med våra rutiner. Igår stod dom och vaktade tillsammans ut mot fältet, dock med hundgårdsstaketet emellan. Vi upplever att dom samtidigt ser varandra som en flock.

evidensia_djur_malmo-il-1