Fiendens fiende

naturea_logo

Nu ett par dagar efter sammandrabbningen mellan Vostok och Hicko är livet som vanligt igen förutom lite mer sårtvätt och mediciner 3 ggr/dag. Varken Hicko eller Vostok visar något direkt agg  mot varandra och när de ser varandra genom stängslet så tittar de bort och gäspar. Detta är tydliga lugnande signaler om man studerar hundars ”språk” och beteende.

De vaktar tillsammans(på vars en sida stängslet) i gemensam sak om folk passerar på andra sidan fältet. ”Min fiendes fiende är min vän” Se filmen nedan:

Imorgon ska vi ta ut hela gänget på promenad tillsammans och se hur det funkar. Troligtvis sker även detta med ro. På promenad har det aldrig varit problem mellan de båda.

Idag har alla hundarna varit trötta och slöa av värmen. Det är varmt och kvavt och vi har tillbringat tiden i trädgården med att rensa ogräs och måla vedboden. Det är ju tyvärr ingen som gör det åt en, så det är bara att hugga in!

evidensia_djur_malmo-il-1

Surtanten återuppstod…

naturea_logo

Just som vi skrev ett inlägg som bland annat handlade om att Ivanka har lugnat ner sig, då händer det…

De senaste två dagarna har hon varit på ett jäkla humör och definitivt vaknat på fel sida. Hur de andra hundarna orkar med henne, det är för oss oförståeligt, men det är ju hon som bestämmer bland dem…

Men hon kan vara lika mjuk och mysig mot dem som hon kan vara sur. Hon är inbjudande och tar hand om dem, men på endast sina egna villkor. Hon håller dem i järnhand(klo/tass?) och minsta lilla som inte passar, då är hon tydlig. Kanske lite för tydlig ibland…

Vakten är det ingen direkt skillnad på, hon hörs mest och är överallt och håller koll. Igår var hennes uppdrag att jaga bort rovfåglarna som cirkulerade i luften. Gäss och änder bryr hon sig inte om. Även Hicko håller koll på rovfåglarna. Vostok och Piansa har inte förstått att rovfåglar ska jagas bort. Vostok vaktar mest gentemot människor som passerar. Ivanka vaktar gentemot allt som rör sig eller hörs. Hicko är ett mellanting, men är lite mer tillbakalutad. Piansa är oftast tyst och hakar bara på…

Hon är minst i gänget och behöver inte eller får inte ta ansvaret för de andra.

DSC_8827

evidensia_djur_malmo-il-1

Ansvar som hundägare?

naturea_logo

Om man har 180-220 cm högt stängsel, en låst grind och tydliga ”varning för hunden” skyltar i kombination med att det står ett antal tämligen hotfulla hundar innan för stängslet, vad är det då som gör att vissa människor får för sig att sträcka in handen.

20170701_103044

Eller om mot förmodan grinden inte är låst, bara trava in om ingen hund syns? Detta har hänt vid några tillfällen. Det är framförallt ”gubbar” i 50-60 års åldern som tror att de kan vifta bort en tjurig vakthund…

Lycka till!

Lagen är tydlig gällande det strikta hundägaransvaret, men vari ligger rimligheten? På allmän plats är såklart en sak, men på privat mark, innanför stängda grindar? Nja…

Om vår grind är låst och någon tar sig in, då finns det ett uppenbart uppsåt och då får man själv stå för konsekvenserna!

Här är några dagsfärska bilder på insatsstyrkan! 🙂

evidensia_djur_malmo-il-1

She is the boss!!! (Centralasiatisk ovtjarka)

naturea_logo

Bland hundarna här hemma så är det Ivanka som är en enväldig härskare. Hon är drottning, ledare och först i kompaniet när det är dags för utryckning. De andra hundarna har en enorm respekt för henne och tänker efter före, flera gånger om det är situationer som kan utmana henne.

Det räcker med en snabb blick från Ivanka och de andra går långa omvägar runt omkring henne. Hon är trots allt minst i storlek av alla våra fyra hundar, men den som tar mest plats. Vi var lite besvikna över att hon inte blev så stor, men i ärlighetens namn hade det varit ganska jobbigt med en 80 kg och 85 cm hög variant av Ivanka.

DSC_3427

Hon har hunnit bli strax över 2,5 år nu och börjar bli en på gränsen till behaglig hund. De som följt oss och ni som känner oss väl vet att hon inte alltid varit så enkel att ha och göra med. Kombinationen av hennes tempo, självständighet, resursförsvar, vakt och jaktinstinkt är inte helt okomplicerad. Skam den som ger sig…

I efterhand har vi båda erkänt för varandra det som vi inte sa…HUR SKA DET HÄR GÅ??? Vi visste att hon var den tuffaste hunden i kullen, men hur svårt kan det vara tänkte vi…

Det var stundtals ganska svårt och tålamodet fick sig ett par rejäla törnar. Nu är hon hon en helt under familjemedlem. Fortfarande tämligen intensiv, men med en mer mogen och avslappnad inställning till livet. 🙂

Bilden nedan är från dagen innan hon flyttade till Sverige!

wpid-2015-03-16-15.39.28.png.png

evidensia_djur_malmo-il-1

 

Kuperad hund, fel och lite rätt?

naturea_logo

Ja, Vostok är kuperad. Han saknar i princip hela öronen och har endast 1/3 del av svansen kvar. Generellt är kupering helt onödigt och Vostok hade gärna fått ha kvar såväl svansen och öronen.  I nuläget är det dock svårt att hitta en Cao med öron och svans intakta om man ställer andra krav än att de ska ha just öron och svans. Är man intresserad av hälsa, exteriör och i synnerhet mentaliteten så är utbudet begränsat. Vi har inte nöjt oss med att vi vill ha en Cao, vi ville ha rätt hund. Ivanka som är importerad från Polen är inte kuperad. Hon är i många avseenden underbar, men har kanske inte blivit vad vi förväntade oss eller hoppades på. Såväl gällande mentaliteten, hälsan och exteriören. Vi älskar henne såklart ändå och hon har sin plats i vår flock och familj.

Vostok valde vi när var lite äldre, när man kunde få en klarare bild av vad som komma skall och då var öronen och svansen redan borta. De går inte att klistra på igen. Vostoks uppfödare var väldigt tydlig med all information om Vostok och han visade sig vara precis så bra, eller kanske ännu bättre i verkligheten.

kockiutanöron

Cao och en del andra herdehundar kuperas traditionellt för att minska risken på skador och svans i sammandrabbningar med stora rovdjur som tex. varg, björn, tvättbjörnar, stora kattdjur och mårddjur när de självständigt vaktar boskap. Det minskar även risken för att öronen ska klämmas mellan boskap, vilket kan utvecklas till allvarliga och/eller smärtsamma infektioner i örat. Det är färre och färre länder, framförallt inom EU som tillåter kupering av hundar. Vostok är född i Vitryssland, där kupering fortfarande är tillåtet.

En kuperad Cao får ett annat uttryck, som kanske främst människor upplever. De ser lite ”hårdare” ut, vilket kan ge en avskräckande effekt på människor som vill ”bryta sig in” när de vaktar egendom.

Jag har alltid trott att en kuperad hund får ett begränsat språk, men Vostok kommunicerar lika tydligt och med lika många nyanser som våra andra hundar.

Sammanfattningsvis, kupering är i de flesta fall oetiskt, men världen är inte så enkel. Det finns nyanser av rättvisa och det är inte svart eller vitt. Vill man inte nöja sig med att skaffa en Cao den enkla vägen så får man kanske töja lite på sin moral.

dsc_87915

Vostok är väldigt söt när han viftar på den lilla svans han har! 🙂 En minipropeller!

evidensia_djur_malmo-il-1