Ovtjarkans mentalitet, självständighet.

naturea_logo

Pyrren och Ovtjarkan har liknanade bakgrund som boskapsväktare. Innan vi skaffade Pyrre läste och hörde vi att Pyrren är extremt egensinnig och självständig. Jämfört med Dogo canarion som vi hade tidigare(som också ska vara en självständig ras) så stämde detta. En pyrre är en pyrre och gör lite som den vill, men med ett leende.

I jämförelse med våra två CAO är Pyrrarna extremt samarbetsvilliga, motiverade och ”easy going”. När vi kommer med upptåg så är Pyrrarna alltid på. Vostok tittar på en som om man vore en utomjording och rör sig inte ur fläcken. Ivanka fnyser lite lätt och bara går därifrån. De vill helst inte ens följa med på promenader. Då lämnas reviret obevakat. Väl ute på promenad hakar de på, men inte med någon större entusiasm.

DSC_1359

Skulle de behöva åka bil, då stretar de emot rejält. Men efter några om och men brukar det gå att få in dem. De är inte så intresserade av att undersöka världen, deras värld är deras revir och deras flock.

De gör det de känner för, när de känner för det. Det är som det är och det får man förhålla sig till. Har man orimliga förväntningar på hur detta ska fungera, då kommer man inte trivas med sin ovtjarka. Det är kanske inte heller den vanligaste relationen folk har till sina hundar. De är inte domesticerade på samma samma vis. Det är 100% hund, så som hundar var för hundratal och tusentals år sedan. När man ser bilder, teckningar och även ristningar från centrala asien, så är typen av hund ungefär de samma. Stora funktionella hundar, med en skalle med ytterst ett ytterst litet stop.

Vi har sktivit det tidigare, det är som att leva med en stor katt, i en hunds kropp med en rejäl portion vakt. Det är fascinerande. Är man ute efter en som lägger stor vikt vid att vara till lags och som gör som man vill, då ska man se sig om efter annat.

DSC_1392

Självständigheten är den absolut viktigaste egenskapen hos dessa hundar och det är denna egenskap som gjort att de formats, överlevt och utvecklats till den fantastiska ras(eller snare typ) de är.

evidensia_djur_malmo-il-1

Fiendens fiende

naturea_logo

Nu ett par dagar efter sammandrabbningen mellan Vostok och Hicko är livet som vanligt igen förutom lite mer sårtvätt och mediciner 3 ggr/dag. Varken Hicko eller Vostok visar något direkt agg  mot varandra och när de ser varandra genom stängslet så tittar de bort och gäspar. Detta är tydliga lugnande signaler om man studerar hundars ”språk” och beteende.

De vaktar tillsammans(på vars en sida stängslet) i gemensam sak om folk passerar på andra sidan fältet. ”Min fiendes fiende är min vän” Se filmen nedan:

Imorgon ska vi ta ut hela gänget på promenad tillsammans och se hur det funkar. Troligtvis sker även detta med ro. På promenad har det aldrig varit problem mellan de båda.

Idag har alla hundarna varit trötta och slöa av värmen. Det är varmt och kvavt och vi har tillbringat tiden i trädgården med att rensa ogräs och måla vedboden. Det är ju tyvärr ingen som gör det åt en, så det är bara att hugga in!

evidensia_djur_malmo-il-1

Ovtjarkans mentalitet

naturea_logo

Jag hamnade i en diskussion med en person jag ibland träffar på bussen som intresserat sig för våra hundar efter att ha sett dem på facebook. Han tyckte att de var fina och var lite intresserad själv av att skaffa en Cao utifrån deras utseende. Efter att jag förklarat att det är hundar som trivs bäst utomhus, deras självständighet och starka drift att vakta så kom han snabbt fram till att det inte var något för honom. Just då lade sig en kvinna i som lyssnat på oss. Stora öron…

Hon menade att hundar endast blir vad vi gör dem till och tyckte att det var helt oacceptabelt att vi tolererade att de var misstänksamma och potentiellt farliga för besökare. Hon menade att det endast var brist på disciplin från vår sida och att det endast hade med träning att göra. Jag håller inte med.

Om hundar endast blir vad vi gör dem till, varför finns det olika raser? Vi lägger ner en massa tid på socialiseringsträning och utsätter våra hundar för konstiga situationer, så att de ska bli trygga, balanserade och stabila individer. Detta är viktigt för alla hundar som vistas ute i samhället. Nervösa, rädda och osäkra hundar, det är de farligaste som går att hitta, i kombination med stark skyddsinstinkt och skärpa så kan det gå otroligt illa.

På neutral mark utanför sitt eget revir sköter sig våra hundar på gränsen till exemplariskt. De startar inga bråk, gör inte utfall och drar inte i kopplet. Reviret, deras hem och trygghet är deras arbetsområde. Till skillnad från jakthundar, spårhundar osv som kräver aktivering utanför hemmet så arbetar våra hundar hemma. Dygnet runt. Ivanka och i synnerhet Vostok tar vakten på stort allvar och önskar helst inte att någon som inte är familjen eller väldigt nära ska befinna sig på reviret. Har man dessa hundar, då måste man ha en plats där de kan vara vid besök som i deras värld inte är önskvärda.

Detta är en förutsättning om man ska vara en god och ansvarstagande hundägare, annars blir det lätt att antalet vänner sjunker markant. Vill man inte ha en hund som vaktar, då är  CAO fel ras. I rätta händer är de underbara men man måste anpassa sig till deras självständiga natur och deras instinkter. Tusentals år av naturligt urval och hårt klimat tränar man inte bort med en köttbulle eller hårda tag. Det är inte heller önskvärt med en ovtjarka utan vaktinstinkt.  Det är inte en ras som man köper pga av dess utseende, utan på grund av dess egenskaper och fantastiska historia. Att de är vackra att titta på är dock en bonus!

Rätt hund, på rätt ställe hos rätt person!

evidensia_djur_malmo-il-1

Vår vår vår

Äntligen är det sol och härligt! Vi passade på att besöka våra ”grannar” på Skurups lantbruksskola. Hela familjen följde med och spanade på deras getter, får, kor, minigrisar, ankor och andra fjäderfä. Hundarna tog det med ro. Ivanka tyckte att grisarna var lite intressanta samt att ankorna gärna skulle bli mat…:)

Hundarna vill inte in på kvällarna och hade gärna stannat ute hela natten. Det är riktigt svårt att få in Ivanka. hon hade gärna legat uppe på sin stora sten och vakat hela natten.

Inom kort kommer det roliga nyheter här på sidan!

Snygg tjej

image

oliversloggahemsida

Nu har Ivanka eller Nuscha som hon mestadels kallas till vardags blivit 8,5 månader. Hon börjar bli riktigt snygg och är inte längre en liten valp. Nu är hon en stor valp istället med allt vad det innebär. Hon börjar verkligen hitta sin röst och har ett väldigt intensivt och djupt skall när hon vaktar. Hon förstår definitivt inte sin egen storlek och vill helst ligga på oss i familjen när tillfälle ges. 🙂

Trött…

Igår blev det inte mycket gjort. Både vi och Aji var trötta efter nyårsfirandet. Aji nöjde sig med att i princip sova hela dagen och göra några snabba kissrundor ute för att sedan borra ner sig i sin bädd framför kaminen.

Förr var hon väldigt noga med att följa med upp och lägga sig på sin fäll på ovanvåningen när det var dags för oss att sova. Nu har hon hittat sin plats i soffan på nedanvåningen. Hon bäddar dessutom ner sig under en filt. Varmt och skönt, hon verkligen älskar värmen från kaminen.

Detta är en del i livet med en canario. Världens mysigaste och tramsigaste hundras, men full av allvar när det verkligen gäller. Jag försöker spegla båda sidorna här, kanske framhäver jag de mysiga sidorna för ofta men i tider av diskussioner kring hundrasförbud så är det viktigt att visa att det här är fungerande hundar i händerna på ansvarsfulla människor. Det är en ägarfråga och en uppfödarfråga. Uppfödarna har ett enormt ansvar att se till att hundarna i rätt hem. Om vi någon skulle ta en valpkull så hade det varit enormt svårt att hitta hem till dem. Vi skulle aldrig vilja att en valp hamnade hos någon som inte är beredda på att lägga ner den tid och engagemang som vi själva gjort. Aji kommer dock inte att gå i avel,  men vem vet vad framtiden bjuder på! Det finns många intressanta kombinationer som är planerade runt om i europa i vår. Om det vill sig väl åker vi till Ungern i april och hälsar på Guardia de Fuego samt tar en liten semester i Budapest. Vi ska troligen också besöka en ungersk CAO(Central Asiatisk Ovcharka) uppfödare och se hur de lever med sina hundar. Det  är bisarrt att det kostar ca. 1000 kr för två personer att flyga till Budapest när det är så dyrt att resa inom Sverige.

På lördag ska vi besöka en annan ras som vi fått upp ögonen för. Vi träffade Pernilla från Viskalys på en utställning i Malmö och blev väldigt imponerade av deras Pyrenéerhundar. De bor ganska nära oss och vi tänkte se hur Pyrren är som ras och hur livet med den rasen fungerar. Det ska bli kul!

Efter att ha sett bilder och hört Patrick och Lisa berätta om sin resa till kanarieöarna så blir man ju minst sagt sugen på att åka dit. Jag bryr mig inte direkt om kanarieöarna som turistmål, men vilka hundar och vilket antal…:)

2012 ska bli ett bra år!