Ovtjarka lek!

naturea_logo

Våra två Sredneasiatskaja Ovtjarka som till vardags kallas för ”Charkorna” (vilket är lite lättare för Emil att uttala och även för oss för den delen) är så underbara att det nästan gör ont. Nu på kvällarna myser Ivanka i soffan och Vostok ligger framför kaminen och båda njuter av värmen. Dock går Ivanka ut och lägger sig i köket när hon blir för varm. Vostok lägger sig möjligtvis en bit ifrån kaminen om det blir för varmt, men går sedan tillbaka och lägger sig så nära värmen igen. Ivanka är betydligt mer känslig mot värme, vilket påminner oss om att charkorna ska sova i stallet även om det är skönt i små doser. Fast Vostok hade säkert inte klagat av att få sova inne på natten.

DSC_7577

När det är dags för kvällsrutinerna släpper vi ut charkorna. Därefter påbörjas projektet att leta upp i Ivanka. När hon väl blir upphittad så uppskattar hon en stund av mys och klapp ute i trädgården innan det är dags att gå in i stallet. Vostok behöver vi inte leta efter. Är stalldörren öppen så har han oftast gått in och lagt sig och ligger på sin säng i boxen när vi kommer in med Ivanka. Annars så följer han med in som en liten(eller vääääldigt stor svans) när man går in.

Nu när det är lite svalare ute delar charkorna säng. Vostok går och lägger sig på sin plats sen kommer Ivanka och lägger sig bakom honom så nära det bara går.

DSC_7590

Ivanka och Vostok är så lugna och fina inomhus. Ivanka visar en stor respekt för sin familj och är väldigt försiktig när hon vill vara nära. Vostok resonerar mer som så , vill han ha närhet så ser han till att få närhet. Sitter vi i soffan så går han sakta upp till oss,  försiktigt men han bara gör det målinktat. Rätt var det är så har vi en 60 kg+ klump i famnen som bara vill mysa lite och hänsynen är som bortblåst.

Från detta lugna och mysiga kan dom bli väldigt explosiva i sin lek utomhus. Det är full fart på båda och dom har så kul tillsammans.

Fåglar

naturea_logo

 

För någon vecka sedan var vi på Arken Zoo. Emil gick in och tittade på kaninerna som satt i sina burar. Han tyckte dom vara söta, Emil fick även syn på några möss och konstaterade att även dom var söta.

När Emil upptäckte fåglarna som satt i sina burar uttryckte han bestämt att där ska dom inte vara dom ska vara ute i det fria.

Martin har länge velat ha någon typ av fågelautoma/fågelbordt utomhus. Men vi har ett litet bekymmer och det är Ivanka som jagar bort alla fåglar som hon får syn på.

DSC_7282

Men Emil och jag kom på att nu ska vi överraska pappa när han fyller år. Så vi körde iväg och köpte en automat som nu hänger så fint i vårt äppleträd utanför vårt köksfönster.

DSC_7228

Vi får väl se hur det går, än så länge har vi inte sett några fåglar. Men vi hoppas att dom hittar hit snart. Dagtid när Vostok och Ivanka är i stora hundgården är det fritt fram för fåglarna att komma och äta.

I helgen när Emil och Martin körde med åkgräsklipparen, var Emil noga med att köra förbi och se så maten inte hade tagit slut.

DSC_7279

 

Barn och Hund

naturea_logo

Många ansåg oss nog som lite tokiga när vi valde att köpa en Pyreéerhund till,  när vi redan hade tre andra hundar plus en tvååring. Piansa var och är tänkt att bli en del i företaget Hand Hund & Hälsa och arbeta som social tjänstehund. Det tar tid innan hon är klar för att börja arbeta,  därför fick vi planera in henne i god tid. Visst har vi varit maxade ett tag, det blev mycket med en valp med den energinivån som hon hade. Vi fick stanna upp och hitta en strategi  och nya rutiner. Under en period prioriterade vi att vi båda var hemma på kvällarna för att det skulle gå ihop. Emil har tyckt att Piansa har varit en dryg valp i perioder,  men nu är dom bästa vänner. Emil vill gärna träna tillsamans med Piansa och han tycker att hon är lite tokig. 

Idag lyssnar Piansa  på Emil när han säger nej eller stopp, då stannar hon upp och går där ifrån. Vi har har förklarat för Emil att han ska sätta upp handen som ett stopptecken till henne när han inte vill leka, istället för att skrika och springa därifrån. Det kan i en sådan situation lätt bli en annan effekt och hunden börjar springa efter.

DSC_3539

Hicko har varit med från början och han är hunden som gärna är med Emil i lekrummet. Hicko låter Emil vara men vill gärna vara i närheten av honom. Emil och Hickos relation är väldigt stark. Vill Emil gosa eller bara klappa och ta det lugnt går han gärna till Hicko. Vi hör ofta Emil säga ”Du är så fin Hicko”.

DSC_5447

Ivanka och Emil hittar vi ofta tillsamans i soffan. Ivanka går gärna upp i soffan när Emil är där och lägger sig försiktigt bredvid så nära det bara går. Vi ser hur mycket de njuter av varandras sällskap och vilket lugnt som infinner sig hos Emil när han klappar Ivanka. Där kan dom vara tillsammans hur länge som helst.

IMG_2384

Vostok med sin stora kropp har alltid varit så lugn och försiktig med Emil. Vostok har varit en ”lekfarbror” för Emil. Vostok befinner sig oftast i köket när vi är inne och vi hör ofta Emil säga ”Titta kockis vad jag kan eller kom Kockis ska jag visa dig en sak”. Vostok följer snällt med eller lägger sig på golvet tillsammans med Emil och tittar vad han gör. Emil brukar även leka dokter med Vostok som är med på att Emil underöker honom. Vostok är oerhört tålig och tycker det mysigt att få vara med i samspelet.

DSC_6474

Vi har lagt ner mycket tid på att hitta rutiner som ska fungera i vardagen. Vi har även ägnat timmar åt att skapa en bra relation för Emil och hundarna utifrån deras förutsättningar. Idag har Emil en fantastiskt fin relation med alla fyra hundarna och det värmer i både föräldrar- och matte/hussehjärtat!

evidensia_djur_malmo-il-1

Att leva med herdehundar!

olivers

Våra hundar är underbara och fantastiska på så många vis. De är lugna, kloka(ibland lite för smarta), självständiga, modiga och goda väktare. Man läser ofta att det är väldigt svåra hundar, medan vi menar att de är ganska lätta att leva med om man uppskattar deras rastypiska karaktärsdrag.

dsc_0109

Om man är ute efter en “lydig hund” som gör vad man säger, då är herdehundarna fel ras. Likaså om man vill ha en traditionell brukshund eller likväl en renodlad sällskapshund. Då är det absolut svåra hundar…Respekt är inte något du per automatik får av en herdehund. Det är något man förtjänar och måste underhålla.

dsc_0167

Om man istället uppskattar deras självständiga natur, deras uppriktighet och ärlighet, deras stora allvar när det gäller att försvara det de älskar samt har lite humor så kan herdehundarna vara ett alternativ. De trivs dessutom bäst utomhus, även om de de gärna kommer in då och då.

dsc_7033

Innan man skaffar sig en herdehund bör man fundera över om det är rätt val av ras. Att leva med dessa hundar kan på många sätt bli en livsstil och det medför konsekvenser i vardagen. Vid besök av människor som hundarna inte känner och/eller accepterar bör man ha en plats att förvara hundarna, t.ex. en hundgård eller stängt rum. Man kan inte räkna med att en herdehund oavsett ras ska acceptera även välkomna besökare. Dock brukar det gå om man tar god tid på sig och socialiserar hunden och besökaren metodiskt.

dsc_3818

Vostok och Ivanka brukar få stå i hundgården när vi får besök, men brukar kunna komma ut och träffa besökarna efter några timmar. Vostok är den som bibehåller misstänksamheten längst och kan till en början vara hotfull när han får komma ut, blockera vägen och skrämmas lite. Lyckas han göra en besökare lite obekväm, då blir han väldigt nöjd. När Ivanka väl förstått att det är trevligt besök, då blir hon gränslöst kärleksfull och vill i princip ligga ovanpå besökaren.

dsc_3867

Hicko och Piansa accepterar alla besökare om vi släpper in dom. Hicko kan bli mer misstänksam om han står i hundgården när vi får besökare, så för honom fungerar det bäst om han får vara med från början.

Emils mormor och morfar är dom enda besökarna som kan gå rakt in igenom grinden utan vår närvaro, dom är helt accepterade av hundarna. Detta har vi tränat för att inte bli helt begränsade. Skulle vi behöva hjälp med hundarna av någon anledning känns det tryggt att veta att dom kan gå in utan problem. Dock är detta säkerligen ingen självklarhet för alla herdehundar.

dsc_3787

Vakten fungerar lite olika för herdehundarna, i alla fall för våra. Ovtjarkan visar tydligt att dom vill helst inte lämna sitt revir. Medan Pyrrarna tänker sig mer att reviret är så långt ögat når och dom är så pass smarta att öppna en dörr eller grind är många gånger inga problem för en Pyrre. Väl utanför hemmet jagar dom gärna bort hotet tills dom känner sig nöjda och kan därmed vara borta i många timmar innan dom kommer hem igen. Med herdehundar i familjen är det viktigt med ett högt och stabilt staket med en bra låsfunktion på grinden.

Dock vaktar dom inte ute på allmänmark om vi är ute på promenad. Hundarna har ingen aggressivitet mot andra hundar och bryr sig oftast inte om någon annan hund gör utfall. Ibland kan vi se en viss anspänning men dom har aldrig gjort utfall mot någon annan hund i koppel. Däremot är vi noga med att ha koll på hunden som vi möter och förebygger mötet genom att exempelvis inte passera den andra hunden rakt framifrån. Går vi med vars två hundar så har vi ca 90 kg hund i kopplet. Vi läser av våra hundar och ser i förväg om dom börjar spänna sig och kommunicerar med dom. Helt fantastiska hundar att vara ute och gå med. Även om vi inte tränar någon direkt lydnad så har vi lagt ner mycket tid på miljö och socialiseringsträning och vardagsträning i koppel, just för att promenaderna ska vara behagliga och trevliga.

dsc_3755

Alla fyra är mästare på att visa sin kärlek till sin familj. Herdehundarna visar sin uppskattning av sin ägare på ett så fint och alldeles speciellt sätt. De är självständiga både som raser och individer, men visar även ett behov av mänsklig kontakt.

dsc_0193

Idag finns det två Pyrenéerhundar och två Sredneasiatskaja Ovtjarka i vår familj och valet är helt rätt för oss!

 

evidensia_djur_malmo-il-1