Sommaren har än så länge inte erbjudit någon högsommarvärme direkt, men dagar då det är varmt och solen är framme är det inte lönt att ta bilder på hundarna. I så fall blir det bara sovbilder. Här om dagen var det precis en sådan dag en varm härlig dag med solsken hela dagen. Hundarna vaknade till liv senare på kvällen , precis vid solnedgången. Bilderna blev inte perfekta men det finns mycket liv och glädje, så njut av lite kvällsbus med Hicko och Piansa.
Denna typen av lek stärker deras kroppar på ett bra sätt, brottning, dans eller vad man vill kalla det. Det är bra balans och koordinationsträning samt styrka och uthållighet.
Piansa är en galen Pyrre och det är helt otroligt att Hicko står ut med henne.
Piansa vill få igång Hicko på alla sätt och vis….
Hicko är en gentleman och låter Piansa leka av sig och hålla på.
När Hicko har fått nog spelar han död och rör sig inte ur fläcken. Piansa försöker buffa på honom med nosen men inget händer. Piansa förstår att leken är över och går där ifrån.
Trots att Piansa är helvild så kan hon läsa av situationer där hon måste vara lugn som exempelvis när hon praktiserar inom äldreomsorgen eller i närheten av barn. Piansa är duktig på att läsa av hundspråk och vet hur hon ska bemöta andra hundar. Ivanka är hennes lärare i att möta tjuriga tikar.
Just som vi skrev ett inlägg som bland annat handlade om att Ivanka har lugnat ner sig, då händer det…
De senaste två dagarna har hon varit på ett jäkla humör och definitivt vaknat på fel sida. Hur de andra hundarna orkar med henne, det är för oss oförståeligt, men det är ju hon som bestämmer bland dem…
Men hon kan vara lika mjuk och mysig mot dem som hon kan vara sur. Hon är inbjudande och tar hand om dem, men på endast sina egna villkor. Hon håller dem i järnhand(klo/tass?) och minsta lilla som inte passar, då är hon tydlig. Kanske lite för tydlig ibland…
Vakten är det ingen direkt skillnad på, hon hörs mest och är överallt och håller koll. Igår var hennes uppdrag att jaga bort rovfåglarna som cirkulerade i luften. Gäss och änder bryr hon sig inte om. Även Hicko håller koll på rovfåglarna. Vostok och Piansa har inte förstått att rovfåglar ska jagas bort. Vostok vaktar mest gentemot människor som passerar. Ivanka vaktar gentemot allt som rör sig eller hörs. Hicko är ett mellanting, men är lite mer tillbakalutad. Piansa är oftast tyst och hakar bara på…
Hon är minst i gänget och behöver inte eller får inte ta ansvaret för de andra.
Under min första semestervecka har vi kämpat på med att rensa ogräs. Martin tycker det är mindre kul, medan jag tycker det är rogivande och njuter av resultatet. Som tur var kom mormor på besök och hjälpte mig för det var inget litet arbete. Men fin blev det.
Vi har även vår egen lilla hjälpreda som så gärna hjälper till och arbetar i trädgården. Emil fick syn på den stora pumpan och frågade nyfiket vad det var för något. Vi förklarade att den inte var mogen än och kommer att bli ännu större. Wow sa Emil.
Emil och mormor fixade så fint bland pumporna.
Medan vi rensar ogräs passar Emil och Martin på att träna Judo på gräset och får sällskap av Piansa som tycker det verkar superkul. Emil har då bytt till träningskläder, fotbollströja från Jacks sport.
När Pyrrarna är lösa i trädgården är dom där vi är. För Hicko är det en förutsättning att det finns skugga. Men så nära som möjligt på en skuggad plats. Dagens placering har dom nog valt av två anledningar, skugga och godsaker på bordet.
Man är aldrig ensam med en Pyrre. Hicko eller Piansa kommer fram då och då och vill mysa eller undersöker vad vi gör. Det är fantastiskt att kunna ge hundarna extra kvalitetstid nu under sommarsemestern.
Ogräset är borta, buskstödjare på plats och så bra det blev. Nu kan vinbär- och krusbärsbuskarna växa fritt, så underbart att bara gå och plocka och äta direkt från busken.
Våra två Sredneasisatskaja ovtjarka(Centralasiatiska ovtjarka) Ivanka och Vostok är av samma ras men olika individer både gällande kroppstyp och mentalitet.
Ivanka är den sportiga slanka typen med hög energinivå. Vostok är mer den grova, stabila typen med en lägre energinivå. Ivanka skulle kunna vara en idealisk boskapsväktare ute i det fria, springa oavbrutet och ständigt på alerten. Hon skulle kunna vara en av hundarna i filmen nedan, som för övrigt är några fina minuter som skildrar vackra och smarta hundar. Vostok är mer den typen av asiat som använts som gårdshund och väktare av inhägnade områden. Lugn och stilla, men otroligt explosiv.
När det gäller kroppstypen bortsett från Vostoks kuperade öron och svans så skiljer dom sig ganska mycket åt, trots att det är samma ras. Bilderna nedan är under fällperiod och de ser inget vidare ut i pälsen. Ivanka väger ca 43 kg och Vostok väger ca 60-65 kg. Ivanka är så otroligt spänstig och hoppar upp på höga höjder hur lätt som helst. Hon har en otrolig balans och kroppskontroll. Vostok tar liksom inte det steget att ens försöka. Frågan är vilken kroppstyp hade klarat sig bäst i skydd mot vilda rovdjur? Pratar vi distansträning så vinner Ivanka med hästlängder. Är Ivankas koppstyp bättre för en Ovtjarka? Det beror såklart på hundens arbetsuppgift. Den Centralasiatiska ovtjarkans ursprungliga utbredning sträcker sig över hela asien och givetvis har arbetsuppgifterna varit olika, dock kan man väl sammanfatta att det främst varit olika typer av vaktfunktioner. Tyvärr används de på ibland i kamp, detta är något som fortfarande pågår. Vissa individer har säkerligen även vallat och vaktat.
Det finns två sidor att ta hänsyn till när vi pratar kroppstyp och det är en funktionell kropp för ändamålet samt vad vi anser är snyggt och sunt. Hur vill vi att en ovtjarka ska se ut?
Ivanka har blivit helt fantastisk i sin mentalitet även om hon har en stor dos av energi kvar. Men hon har lugnat sig betydligt och är inte lika hetsig i sitt temperament. Idag har hon legat inne i soffan i princip hela dagen. Ytterdörren har varit öppen så hon har kunnat gå in och ut som hon vill. Men en varm dag som denna väljer drottningen att vila i soffan tillsammasn med Emil som för första gången uttryckte efter frågan: Vill du följa med ut och hjälpa till i trädgården? Absolut inte svarade Emil!!!
Ivanka är numera mycket säkrare under promenaderna. När hon var yngre kunde hon visa en del osäkerhet. Det hon kan reagera över är om bilar kör för nära, då går hon bakom oss men går sedan fram igen. Ivanka är så noga med att visa sin kärlek till oss och är så försiktig som hon bara kan. Ivanka är social och tycker det är trevligt när vi får besökare(även om hon till en början är väldigt tydlig med att hon vill avhysa dem), speciellt om det är barn som kommer på besök. Ivanka kan även tänka sig att hälsa på folk som vi möter på stan.
Vi trodde hon skulle bli en tungviktare med tanke på hennes kroppstyp som valp, men hon blev en slank vacker Ovtjarka.
Vostok har den bästa mentaliteten vi någonsin har mött hos en hund. Han är av typen som verkligen tar till vara på sina resurser. Vostok rör sig inte mer än vad han behöver
Utifrån vår och andras erfarenheter erfarenheter verkar det skilja sig mellan tik och hane. Tikarna är mer intensiva, högljudda och ettriga. Hanarna är tystare, men mer allvarliga.
Vostok är självsäkerheten personifierad. Han är lugn och balanserad och höjer inte på ögonbrynen för något, samtidigt som han är vaksam. Han är orädd och backar inte för något. Han är hyfsat ointresserad av interaktion med människor utanför familjen, men ibland händer det. 🙂
Han är självständig och sköter sig själv. Man märker inte direkt av honom om han inte vaktar. Han skall får marken att vibrera. Då och då kan han leta upp oss för att kolla läget, för att sakta lunka iväg igen. Han är så fin i sitt sätt, mjuk och tillgiven med ett stort hjärta. Detta i kombination med att vara en omutlig väktare som vi kan vara hundra procent säkra med i vårt hem gör honom till något alldeles extra.
Här är en film när Ivanka och Vostok leker. Det är full fart, hårt och hjärtligt. Ivanka är som ni ser något mer intensiv i sin lek.
Odlingen har som sagt blivit begränsad i år. Vi måste hitta en lösning gällande odling för hundägare helt enkelt. Vi har två hanar som gärna hjälper till att vattna och två som är väldigt påhittiga tillsammans, nämligen Vostok och Piansa. Vi sätter planen denna sommaren, inför sommar 2018. Dock njuter vi av det vi har.
Vi gjorde en liten satsning på vinbär. Nu äntligen börjar dom komma och röda vinbär har alltid varit en favorit. Känslan av att gå och plocka vinbär direkt från busken får mig att minnas om min egen fina uppväxt.
Svarta vinbär är Martins favorit. Vi har en svartvinbärsbuske i trädgården som vi inte visste att vi hade. Det var vår Dogo canario som upptäckte den och åt upp alla vinbären direkt från busken. Än så länge har inte hundarna upptäckt vinbären så kanske får vi ha dom ifred.
Vita vinbär är en ny favorit, så goda om man gillar det sura.
Gröna vinbär är en ny favorit hos Martin. Familjens smaker går åt olika håll därför gäller det tillgodose allas behov med alla sorters vinbär.
Krusvinbären är inte mogna så det kommer en uppdatering längre fram. Hiss eller diss?!
Emil och Piansa är där vi är och hjälper till. Emil är noga med att kolla sina rabarber och vi konstaterade att vi behöver göra en ogräsrensning.
Lyckan är att få dela odlingen tillsammans med sitt barn. Även om det tar längre tid så är det värt det. Piansa ser möjligheten att vara nära och få lite uppmärksamhet i pauserna.
Idag tog vi årets premiärtur med skrindan. Hicko var så nöjd, han tycker så mycket om att dra sin skrinda. En aktivitet som passar honom utmärkt. Att dra skrinda är väldigt skonsamt för en hund eftersom det sker på hjul. Men det är inte helt enkelt i början, hunden måste vänja sig och lära sig att svänga och få skrindan att följa med. Samt känna sig bekväm med att det är något som sitter fast baktill. Det krävs en del självkänsla för att fixa aktiviteten.
Vi bäddade med filt och kudde till Emil som tyckte det var väldigt mysigt att åka med. han drack sin morgonvälling och tyckte det var toppen.
Vi som lever med dessa ”stora” hundar tänker ju inte dagligen på hur stora dom är. Vi blev stoppade ett par gånger under promenaden och fick beröm för våra hundar. Det är så härligt att vara ute med hela Guardistagänget och alla är tillfreds med varandra och omgivningen.
Vi var lite uppmärksamma på Hicko och Vostok idag eftersom Hicko hade skrindan på sig och om möjligt skulle kunna känna sig trängd om Vostok kom för nära. Det vara snarare tvärt om, båda gick lugnt och fint bredvid varandra och inga spänningar uppstod. Hicko hade fullt fokus på sin uppgift.
Detta kan låta konstigt… Men denna flock vi har nu fungerar så bra tillsammans bortsett från att Hicko och Vostok inte kan vara lösa tillsammans hemma på gården. Och Ivanka vill vi inte få möjligheten att trycka till Piansa. Men vi har fått till en fungerade vardag och promenaderna är lugna och trevliga. Tänk om denna flock kunde vara för evigt.
Vår fina kennelpojke, han gör som vi gör. Klart att han ska gå bredvid och hålla Hicko som drar hans skrinda. När Emil säger ”stanna Hicko” då stannar Hicko och Emil hoppar han upp på skrindan igen och Hicko drar vidare. Underbar kommunikation mellan barn och hund.
Vi har vid några tillfällen yttrat att Piansa är hunden vi fått för våra synders skull. Hon är underbar på de flesta sett och vis MEN hon har en lite annan energinivå än våra andra hundar. Ivanka är ju ganska energisk, men på ett annat sätt. Piansa sysselsätter sig dessutom bra på egen hand genom att tugga sönder skor, gräva upp våra blommor, tömma sandlådan, bära ut ved från vedboden ut på gräsmattan samt såklart vara en aldrig sinande källa till att retas med Vostok eller Hicko. Det är tur att de är så toleranta gentemot henne. Det verkar som att många av syskonen bär på dessa generna…:)
Här kommer några bilder från i morse på Piansa in action!
