Två flockar i en?

naturea_logo

Sedan vi kom tillbaka från veckan i Norje boke har det blivit allt mer tydligt att det börjar formas två lite mer stationära flockar i flocken. Givetvis har vi inte Hicko och Vostok tillsammans och inte heller Ivanka och Piansa, MEN ovtjarkorna uppskattar varandras sällskap i förhållande till om de får vara med pyrrarna.

Vostok tycker att Piansa mest är jobbig och visar ingen direkt glädje över hennes närvaro om de är tillsammans. Då går han istället iväg och lägger sig. Härom dagen släppte vi ihop Hicko och Ivanka. Hicko var överlycklig, svansade allt han kunde, gjorde sig till och inviterade till lek. Ivanka tittade på honom som om han var en idiot. Hicko tog ett litet glädjeskutt mot henne och då tände Ivanka till och läxade upp honom rejält. Efter det visade hon varenda tand i munnen varje gång han närmade sig. Surtanten…

Tillsammans är Vostok och Ivanka som lyckligast. De leker hårt. Det är som två murbräckor som koliderar när de kör igång och marken vibrerar.

DSC_1525

Ivanka accelererar snabbare i starten, men får Vostok väl upp farten. Då går det undan.

DSC_1544

Hamnar de i brottning har Ivanka övertaget gällande tekniken, Vostok kör mer på tyngd och styrka.

Det är underbart att se dem. De ger och de tar. ibland kan de surna till lite, men det går snabbt över!

evidensia_djur_malmo-il-1

 

Vänskap

naturea_logo

Igår firade vi ett försenat födelsedagskalas tillsammans med Emils bästa kompisar, Walle och Gabbe. Att se våra barn leka så fint och att se betydelsen av att ha nära kompisar värmer i hjärtat. Dessa tre pojkar har föjts åt sedan dom föddes eller egentligen redan inne i magen. Vi är så tacksamma för att ha dessa fina människor nära oss.

DSC_1479

Denna trio är vana vid hundar så självklart så fick Hicko och Piansa vara med på kalaset.

DSC_1433

Det bästa med att ha ett sommarbarn är att kunna ha sitt kalas utomhus och såklart ingick det fotboll, traktorkörning och bus i trädgården.

DSC_1429

Underbara glada ungar som trivs i varandras sälskap, precis som föräldrarna. Bättre vänskap kan det inte bli. Tack för att ni finns!

DSC_1498

Tack familjen Johansson och Gerdtsson för att ni kom och firade Emil. Vi ses snart igen och då blir det bubbel på balkongen!

evidensia_djur_malmo-il-1

 

Ovtjarkans mentalitet, självständighet.

naturea_logo

Pyrren och Ovtjarkan har liknanade bakgrund som boskapsväktare. Innan vi skaffade Pyrre läste och hörde vi att Pyrren är extremt egensinnig och självständig. Jämfört med Dogo canarion som vi hade tidigare(som också ska vara en självständig ras) så stämde detta. En pyrre är en pyrre och gör lite som den vill, men med ett leende.

I jämförelse med våra två CAO är Pyrrarna extremt samarbetsvilliga, motiverade och ”easy going”. När vi kommer med upptåg så är Pyrrarna alltid på. Vostok tittar på en som om man vore en utomjording och rör sig inte ur fläcken. Ivanka fnyser lite lätt och bara går därifrån. De vill helst inte ens följa med på promenader. Då lämnas reviret obevakat. Väl ute på promenad hakar de på, men inte med någon större entusiasm.

DSC_1359

Skulle de behöva åka bil, då stretar de emot rejält. Men efter några om och men brukar det gå att få in dem. De är inte så intresserade av att undersöka världen, deras värld är deras revir och deras flock.

De gör det de känner för, när de känner för det. Det är som det är och det får man förhålla sig till. Har man orimliga förväntningar på hur detta ska fungera, då kommer man inte trivas med sin ovtjarka. Det är kanske inte heller den vanligaste relationen folk har till sina hundar. De är inte domesticerade på samma samma vis. Det är 100% hund, så som hundar var för hundratal och tusentals år sedan. När man ser bilder, teckningar och även ristningar från centrala asien, så är typen av hund ungefär de samma. Stora funktionella hundar, med en skalle med ytterst ett ytterst litet stop.

Vi har sktivit det tidigare, det är som att leva med en stor katt, i en hunds kropp med en rejäl portion vakt. Det är fascinerande. Är man ute efter en som lägger stor vikt vid att vara till lags och som gör som man vill, då ska man se sig om efter annat.

DSC_1392

Självständigheten är den absolut viktigaste egenskapen hos dessa hundar och det är denna egenskap som gjort att de formats, överlevt och utvecklats till den fantastiska ras(eller snare typ) de är.

evidensia_djur_malmo-il-1

Social tjänstehund är åter i tjänst!

naturea_logo

Årets vardagshjälte fortsätter att sprida glädje, främst inom äldreomsorgen. Trots två månaders semester vet Hicko precis vad som gäller i sin yrkesroll. Hicko går artigt runt och hälsar på alla och sätter sig gärna en sund för lite extra mys.

Under hösten kommer vi att befinnas oss på Trygghetens vårdboende, Celsiusgatans vårdboende och Kronprinsens vårdboende i Malmö samt Ljuskällans särskillda boende i Ystad. Vi fortsätter även med hunden som insats på Bruksgården utifrån BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens).

Vi har några bokade föreläsningar om ämnet ”Hundens inverkan på människan” inom målgruppen Psykisk ohälsa. Då är Hicko självklart också med.

För er som är nyfikna på vad vi erbjuder för tjänster kan gå in på hemsidan och läsa mer: https://handhundhalsa.com/

Hand Hund & Hälsa har ett nära samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan, Skåneland och arbetar inom hela Skåne under olika uppdrag.

För oss är det viktigt med hundens hälsa och välfärd i arbetet med hunden som resurs.

I samarbete med Evidensia Djursjukhus i Malmö för stöttning av en sund och frisk social tjänstehund samt RigtigHundemad som ser till att tjänstehundarna hålls i god kondition med ett superbra hundfoder Naturea!

evidensia_djur_malmo-il-1

Utställningsträning!

naturea_logo

Idag var Piansa och jag på utställningsträning på Persson hundpensionat med instruktör Jesssica Persson, Hicko och Piansas uppfödare från kennel Joquibaz.

Piansas stora utmaning för dagen var passivitetsträningen i samband med att vi stod och väntade på andra hundar som ”bedömdes”. Det gick bättre än förväntat, Piansa stod till en början still bredvid mig men mot slutet blev det några otåliga glädjeskutt.

DSC_8171

Piansa blir så otroligt glad av att se Jessica och har lite svårt att hålla tillbaka sin känslor när Jessica skulle köra hanteringsträning. Men det gick hysat bra idag. Jag fick även ett bra råd vid uppställandet. Piansa har svårt att stå stilla och blir otålig när jag flyttar hennes baktassar. Men när jag drar handen längs sidan och bak till bakbenet fungerar det mycket bättre. Piansa tillåter mig att förflytta hennes ben och hon står kvar i uppställandepositionen en längre stund. Tack för tipset, Jessica!

DSC_8182

Under travet ville Piansa gå med nosen gräset. Jag fick ta fram min peppande röst och godis i handen och Piansa vände helt och började trava med huvudet högt och hon strålade av lycka. Dessutom slog det inte över och hon förvanlades inte till ”Tokpiansa”. Piansa lyckades behålla lugnet och fokus på sin uppgift.

Piansa har i alla fall för dagen tagit ett steg till i utvecklingen i utställningsringen. Nu ska vi fortätta att träna och ta till oss av dagens tips och råd!

evidensia_djur_malmo-il-1

 

Ovtjarka, hur vill vi ha dem?

naturea_logo

Många människor har föreställningar om Ovtjarkan som ras. Hur de är, hur de borde vara, myter, legender, hörsägen osv…

Sammanfattningsvis har de flesta som har åsikter om rasen/typen sällan eller aldrig träffat en ovtjarka. På sin höjd har de oftast läst rasstandarden, som egentligen inte säger så mycket. I rasstandarden står följande:

-Sredneasiatskaja ovtjarka skall vara självsäker, balanserat tystlåten,
stolt och oberoende. Rasen är modig och har hög bruksförmåga,
uthållighet och en naturlig revirinstinkt. Oräddhet för stora rovdjur
är karakteristiskt för rasen.

På svenska kennelklubbens hemsida står även:

– Rasen är stark, atletisk, självständig och försvarar sitt territorium. Den är misstänksam mot främlingar och oberoende av andra eftersom den alltid varit tvungen att ta egna beslut när den vaktar fåren. Rasens starka vaktinstinkt och självständighet gör att den lämpar sig bäst hos en ansvarsfull person med kunskap och tidigare hunderfarenhet.

Allt detta stämmer, men vad innebär det i praktiken? Vi kan inte tala för alla, men ska försöka förklara vad vi anser vara önskvärt hos en Ovtjarka. Nu behandlar vi Sredneasiatskaja, den Centralasiatiska ovtjarkan. Rasen som vi lever sida vid sida med.

DSC_1311

Först och främst en CAO(vi skriver CAO fortsättningsvis i inlägget, förkortning för Centralasiatisk ovtjarka) ska vara en självständig hund. Därmed inte sagt att de inte kan samarbeta, men de gör det utifrån eget intresse. De har avlats för att ta självständiga beslut och tycker inte alltid att vi människor vet bäst. Utmaningen ligger i att få dem att göra som vi vill, när de gör som de själva vill. De har sällan ”will to please”/vilja att vara till lags, men är samtidigt känsliga hundar som absolut inte vill att dess ägare ska vara arg, eller irriterad på dem. De snappar upp stämningen väldigt fort. Det låter kanske motsägesefullt och sådan är verkligheten med dessa hundar.

En Cao ska vara balanserad och orädd, den ska inte backa för något. Initialt ska de skrämma bort eventuella hot genom skall och kroppsspråk, därefter kan det eskalera till fysisk konflikt. De ska vara misstänksamma men inte rädda eller nervösa. Balansen mellan misstänksamhet och rädsla är inte alltid helt enkel. Misstänksamheten kan istället beskrivas som en ovilja att interagera med sådant eller människor som de inte känner till. Utanför reviret visar det sig som ointresse av det de möter. Reviret ska de försvara mot allt främmande. Allt som ingår i familjen, flocken eller vad man vill kalla det ska hamna under beskyddet. Djur, människor, egendom eller området i sig.

DSC_1250

Vi har fått en massa frågor de senaste åren, tex ”Är de aggressiva mot er som ägare”, ”vågar man ha dem tillsammans med barn?”, ”är det en enmanshund?”, Listan är lång…

En CAO ska generellt älska hela sin familj. Familjen är deras allt. Det är inte en hund som man kan gå in och bestraffa fysiskt, lägga på rygg eller andra liknanade myter om hunduppfostran. Då kommer du få en farlig hund, en hund som inte litar på dig. Med glädje, kärlek, samarbete och motivation får du istället en hundra procent lojal väktare som skulle gå i döden för sin familj.

De ska vara tålmodiga och försiktiga med barn, men förstår inte alltid sin egen storlek. Senast imorse satt Emil i soffan med Ivankas huvud i knäet och mös hur länge som helst. Visst, de är hundar som avlats för att klara karga miljöer, såväl hetta som sträng kyla, men de är opportunister. Dvs, de är anpassningsbara till det som gynnar dem. Även om våra hundar mestadels är utomhus, så tycker de att det är underbart att ibland komma in inomhus, få ligga i soffan eller på golvvärmen i köket.

DSC_1173

De är underbara familjemedlemmar, men kärleken brukar vara begränsad till just familjen. Detta måste man vara rustad för om man vill leva med en CAO. De kommer kanske inte acceptera era vänner, jultomten får man troligtvis hoppa över, grannen kan inte spontant komma in osv. Då behöver man en plats där hunden kan vara undertiden.

Vi har inga problem med att våra hundar inte behöver interagera med besökare, det är snarare andra som vill interagera med hundarna.

Våra hundar är inte på något vis perfekta CAO, varken exteriört eller mentalt. Dock har de mycket av det vi vill ha. Vi har märkt att de mognar långsamt. Ivanka närmar sig 3 år och det börjar märkas. Hon börjar bli en mogen och stabil madame. 🙂

DSC_1146.jpg

Vostok har det mesta vi önskar. Han är en omutlitg vakthund och en en lugn, trygg och kärleksfull familjemedlem.

Det går som besökare aldrig att uppleva hur livet med dessa hundar är. Då får man en endimensionell bild av en antingen ointresserad hund eller en som visar stor aversion. Det är iofs också viktigt att se, så att det inte kommer som en överraskning.

evidensia_djur_malmo-il (1)

Piansa,  blivande Social tjänstehund!

naturea_logo

På tal om förra inlägget, vem är stjärnan i kullen? Så tror jag att vi inom ett år har en blivande stjärna inom social tjänstehundsyrket.

Ja jag vet att det är svårt för många att förstå att detta är ens möjligt. Med Piansas energi och tokigheter kommer detta aldrig att funka… Men idag när vi klev in på Ljuskällans äldreboende bekräftade denna prinsessa än en gång vilken fantstiskt fin hund hon är.

Piansa gick in i sin blivande yrkesroll på ett naturligt vis, hon är lugn och hälsar fint på alla boenden. Inte en tendes till att hoppa eller slicka i ansiktet. Piansa har mycket kvar att lära gällande aktiviteterna och momenten som utförs i mötet. Henne bemötande har utvecklats otroligt mycket under hennes sex månader långa socialiseringsträning.

DSC_9753

Idag fick Piansa träna på att få belöningen hos tredje person och inte av mig. Det tog inte lång tid förrän hon förstod uppgiften.

I höst kommer vi att låta henne utföra ett BPH-test,  både för att vi tycker att det är intressant samt att det är första ingången till hennes utbildning till Social tjänstehund.

Vi får se över vilka utställningar vi tar i år. Visst hon var inte den vackraste hunden på rasspecialen i Norje Boke. Men vi har inte gett upp, vi låter prinsessan växa till sig och så får tiden utvisa hennes fysiska utveckling.

Dock kommer Piansa att fortsätta att socialiseringsträna under hösten inom äldreomsorgen i Skurup, Ystad och Malmö. Hand Hund & Hälsas nästa stjärna!

https://handhundhalsa.com/

DSC_6193

Tack Kennel Joquibaz för denna underbara fantastiska hund! Tack Naturea och Evidensia Djursjukhus i Malmö som stöttar till en sund och välmående social tjänstehund!

http://www.joquibaz.se/

evidensia_djur_malmo-il-1