Nu har vi kommit igång och börjat jobba igen. Vattkopporna är borta och Emil är tillbaka på förskolan. Vi startade veckan med att Piansa gick in i sitt höglöp och fick flytta ner min sovplats till köket tillsammans med Hicko. Han är som ett plåster på mig när Piansa löper, han följer mig vart jag än går och vill nära mig hela tiden. Ivanka uppskattar inte Hickos hetsiga beteende nu när Piansa löper. Ivanka morrar och visar tydligt att hon inte vill att han ska komma nära.

• 

I onsdags strejkade Hicko på sitt sista arbetspass och då förstod jag att han var helt slut. Hicko ville bara sitta och mysa med vårdtagarna. Tidigare i veckan har han gjort fantastiska insatser inom äldreomsorgen.

Piansa kan vara lite ängslig under sitt löp men denna gången är hon inte alls påverkad. Piansa fick rycka in och ta sista arbetspasset för veckan och gjorde ett superbra jobb. Ett möte som blev extra fint var när Piansa tröstade en vårdtagare med demenssjukdom som tänkte på sin man och var ledsen och orolig. Piansa satt bredvid länge och vårdtagaren kramade om Piansa och blev påmind om sina egna tidigare hundar. Vi spelade hundspel och Piansa lyckades vända vårdtagarens sorg till glädje.

• 

Lika underbart som det är att plocka fram julsakerna i december, lika skönt är det att städa bort julen i januari och börja om på nytt. Det blir en härlig start på det nya året. Vi har fått frågan om hur vi bor och hur vi rent praktiskt kan dela upp hundarna. Vi får nog göra ett eget inlägg om det.

• 

Nu är det ca en vecka kvar tills äggen kläcks i äggkläckaren och det har visat sig vara kycklingar i 7 ägg av 12. Förhoppningsvis får Martin ett gäng kycklingar på sin födelsedag. Emil tycker att det är så spännande. Nästa helg får vi börja förbereda kycklingarnas första låda som vi tänkte ha inne i huset den första tiden för att socialisera alla djuren för varandra. Den största utmaningen blir Ivanka och Lurvan. Dock kom Lurvan och våra tidigare höns väldigt bra överrens, Lurvan låg ofta inne hos hönsen. Men kan tänka mig att Lurvan blir lite extra nyfiken nu när dom är så små.

Emil och Martin har kämpat på bra med hönsens blivande lucka ut till hönsgården som ska byggas.

• 

Vi fick lite vårlängtan idag och börja tänka på odlingen i odlingstunneln. Men i år ska vi inte ha så brottom för förra året fick vi göra om allt tre gånger på grund av storm och frost. Till helgen ska vi alla fall sätta vitlök och i april ska vi sätta gul och rödlök.

• 

Snart är vi nära våren och det är en underbar årstid. Men först ska vi igenom januari, februari och mars och kan ju bli hur som helst . Lite mindre regn kan vi ju hoppas och kanske lite snö hade varit kul. Men vi får se helt enkelt vad vädret har att erbjuda….

I fredags när Emil vaknade var magen full med prickar, även ryggen och några i ansiktet. Det visade sig ganska snabbt att det var vattkoppor, så vi lär nog förlänga julledigheten med lite mer hemmavistelse. Emil är vid gott mod ändå även om det kliar lite men det kunde helt klart varit värre.

Det har blivit inomhusaktivering varvat med paus i soffan. Martin och Emil testade att göra dumplings.

Men det blev visst inte inte ett lyckat resultat. Men Emil tyckte det var kul men inte lika gott. Vi får testa att göra ett nytt försök.

När vi ändå var igång gjorde vi färskpasta och ikväll ska vi bjuda mormor och morfar på färsk pasta och köttfärssås som har legat i slowcookern i några timmar.

Nu börjar snart julledigheten ta slut även om vi ofrivilligt förlänger den lite. Jag höll på att förbereda inför nya hunduppdrag med Pyrrarna och Emil hjälpte mig att städa ur Hicko och Piansas arbetsväska och självklart fick Emil aktivera hundarna med lite hundspel.

Emil förberedde spelet med att lägga en godisbit i varje fack och placerade sedan ett lock ovan på varje godisbit och satte ner spelet till Hicko och sa varsågod.

Emil tyckte detta var jättekul och ville testa ett spel till. Denna gången ville Emil göra det lite svårare för Hicko och placerade inte godisbitar i alla. Men det gick bra ändå och Emil berömde honom så fint efteråt.

Dessutom har vi hunnit med att fira Emils namnsdag som denna gången var Alfred. Vilken tur att mormor och morfar påminde oss för vi hade glömt det. Emil fick lego och en ny transformers vilket passade bra som en sysselsättning nu när han är sjuk.

Piansa brukar alltid löpa i april och i oktober men denna gången har hon skjutit lite på löpet. Men nu är det igång, Dock blöder hon väldigt lite så det är svårt att veta hur länge det har pågått. Men vi brukar ha koll på Hickos beteende det är det säkraste kortet att gå på.

Nu kommer snart mormor och morfar hit och passar Emil medan Martin och jag åker på ett litet äventyr som vi berättar mer om imorgon…

Många har undrat om vi kommer skaffa en ny ovtjarkavalp efter att Vostok lämnat oss.

Det har varit tungt efter Vostoks bortgång och en ny valp har inte varit någon prioritet. Vi har även gått i tankarna kring om Cao överhuvudtaget är en ras att satsa på eller om vi bara haft en rejäl otur med hälsan hos våra två individer? Ivanka är ju dock hur pigg och aktiv som helst vid 5 års ålder och hennes armbåge opererades i tid som liten valp.

Nu verkar det dock som om att det finns öppningar gällande en valp från dokumenterat friska föräldradjur. Det är en uppfödare utomlands som vi haft kontakt med flera gånger i veckan under några års tid. Det finns såklart inga garantier ändå men förutsättningarna är bra då samma kombination redan gjorts en gång och valparna har fått en bra hälsa och en rastypisk mentalitet. De är dessutom riktigt snygga. Tiken är av ryska linjer och är en mysig familjemedlem som vaktar gårdens alla djur och är även testad i olika skydds och modighetstester. Hon är ytterst skarp men en smart och balanserad hund. Hanen är av en lugnare natur men en god väktare och har sin bakgrund i gamla ”björnlinjer” från Tadzjikistan och Turkmenistan.

De har gjort några progesterontest på tiken som är mitt i sitt löp just nu och om allt vill sig väl så ska hon paras i helgen. Om allt klaffar så blir det valp till sommaren. ❤️

Det är helt underbart att ha nära till stranden, framför allt på sommaren. Men under juldagarna tog vi bilen och körde ner en eftermiddag till mossbystrand och tog en promenad hela familjen tillsammans med pyrrarna. Det var helt magiskt så fint det var. Det blev liksom ett lyckorus av energi.

Det är en underbar glädje att se Emil springa omkring i sanden och plaska med stövlarna i vattet. På stranden fick inga leksaker och ingen lekplats bara naturens tillgångar att vara kreativ med. Emil har sedan han var liten skapat lekar av av det han hittar så som pinnar, stenar, löv eller annat som naturen har att erbjuda.

Även hundarna älskar denna miljö, dom började självmant klättra upp för sandkanterna och ville utforska miljön.

Pyrren har oftast inga problem att gå på olika underlag. Dom tycker om att klättra upp på saker och jobba med kroppen på ett fysiskt sätt. Detta blev lite av dogparkour på stranden. Detta är jättebra träning för hunden där den samtidigt stärker sin självkänsla och självförtroende samtidigt som den tränar upp både styrka och balans.

Ännu roligare blir det när vi gör en familjeaktivitet av promenaden där vi tillsammans tar oss framåt och alla kan delta på sitt sätt.

Vattnet lockade Emil medan hundarna höll sig lite mer på avstånd.

Under promenaden hittade Emil en sten som han och hundarna hoppade upp på.

Men Piansa och Hicko hoppade snabbt ner igen när dom insåg att vattnet stänkte över dom.

Emil var så glad och tyckte detta var jätteroligt. Tur att han var klädd för aktivitet vid havet och behöll värmen trots att overallen var helt blöt utanpå.

Tänk vad en eftermiddag vid havet kan gör gott för både kropp och själ.

Ha en fortsatt fin torsdag. Inom kort kommer det att komma lite nyheter på Guardista…

Vi hade en fin nyårsafton hemma i lugn och ro tillsammans med hundarna och ändå är vi lite trötta idag. Det går ju liksom inte att gå och lägga sig på nyårsafton förrän raketerna är över. Det slutade smälla vid 01.45 och då skulle hundarna ut en sista kissrunda innan vi kunde krypa i säng. Det får helt enkelt bli en liten slödag idag.

Morgonen började som vanligt med mys i soffan. Emil och Ivanka har fått till en morgonrutin tillsammans. Emil väljer alltid den soffan där Ivanka ligger.

Det var en väldigt stormig nyår i år men vad gör det, hundarna måste ju ut ändå. Så vi packade bilen och drog iväg till vår nyårspromenad i Svaneholmsskogen. Det är en mysig tradition som sedan avslutas med nyårsfika och bubbel i skjulet där vi avslutar och önskar varandra gott nytt år.

Det blev en härlig promenad på nästan 6 km och det blev dessutom en händelserik promenad där vi fick se våra Pyrenéerhundar in action.

Det började med att vi såg hjortar springa inne i skogen men det var dock på avstånd. Den ena pyrren efter den andra blev mer och mer uppmärksam på att där var något inne i skogen.

Vi fortsatte vår promenad och svängde ner mot en smal väg och på ca 20 meters avstånd dyker det upp en gäng hjortar. Dom blev stressade och kom inte ut mot fältet på ena sidan. Våra sex Pyrenéerhundar blev väldigt uppmärksamma och började såklart skälla, nu var det på riktigt. Tillslut hoppade alla över ett staket på andra sidan och sprang i väg. Hundarna var ”på tårna” och redo att ge sig i väg om vi hade släppt dom. Vilket vi såklart inte gjorde. Även om hundarna var på helspänn och redo för ett uppdrag så vet dom om att dom är i koppel och att inte blir mer än så. Det var ingen som försökte dra i väg eller slita sig. Dock var dom ganska taggade under resten av promenaden speciellt Hicko som annars går så lugnt och fint.

Det är så fint att se hur Pyrenéerhunden verkligen skiljer på djur och djur. Vi mötte hästar som alla lugnt och fint passerade förbi, alla hundmöte gick också bra och vi träffade även på ett par getter som heller inte var något konstigt. Men när det dyker upp vilt så vet Pyrren att det är dags att rycka in.

Väl hemma igen efter promenaden fick hundarna springa av sig hemma i vår hage och vi gav även hundarna mat lite tidigare än vanligt.

För att få en nyårskänsla lyxar vi till det med god mat och dryck, dock klädda i myskläder. Emil hade förberett med sitt teleskop och sin kikare som han skulle titta i sen när det blev fyrverkerier. Vi lovade att vi skulle väcka Emil vid tolvslaget vilket vi gjorde men det har han inget minne av idag. Han var så besviken när han vaknade, att han verkligen hade missat raketerna i år igen.

Det började smälla redan vid kl 22.00 sen avtog det igen som tur var. Ivanka låg i köket och sov igenom hela tolvslaget. Vi hade förberett med ett tuggben som avledning men det behövdes inte.

Pyrrarna var med oss i tv rummet. Piansa tyckte att det var läge för lite mys med husse i soffan och Hicko lade sig bredvid på golvet.

När kl var 23.30 hämtade Martin bubbel till oss och vi tände lamporna i taket och satte på musik på tvn. Hicko och Piansa lade sig på golvet och även dom sov igenom hela tolvslaget.

Eftersom hundarna sov kunde vi skåla in det nya året tillsammans och smygtitta ut genom fönstret på ett vackert fyrverkeri.

Vi upplevde att ljudet från raketerna var lägre i år och det är kanske tack vare att det blev förbjudet att köpa raketer med styrpinne. Nu hoppas vi på en strängare lag inför nästa år om att det bara för skjutas raketer mellan 00.00-01.00. Det hade hjälpt så många hundar och vi hundägare kan lättare planera och förebygga för en hundvänlig nyår.

Vi är såklart glada och tacksamma över våra hundars lugn även under detta nyår.