Publicerat den augusti 21, 2019 av Guardista
Nu när Emil fick sin ”jaktstuga” av mormor och morfar kom längtan efter höns igen. En lekstuga, det perfekta hönshuset. Det var väldigt mysigt med hönsen. Sist vi hade höns sedan dom var små och fick växa upp i pallkrage i tvättstugan.
Dock kommer det inte in någon tupp i flocken. Jag var höggravid när våra tuppar började få attityd och verkligen försökte anfalla mig och även våra besökare. Det var minsann läskigt. Vår hönsflock klarade sig utmärkt utan tupp.
Socialiseringen med hundarna gick både bra och mindre bra. Hicko var det inga problem med, hönsen gick runt honom och han förstod att hönsen tillhörde flocken. Hicko har dessutom varit duktig på att hålla rovfåglar borta från hönsen. Piansa var ju bara liten när vi hade hönsen och hon tyckte det var fruktansvärt roligt att jag dom. Och Ivanka smakade lite för mycket på hönan Greta. Ivanka kommer vi inte att kunna lära att hönsen tillhör familjen, hon tar fåglar flygandes i luften. Kanske skulle det bli lättare nu när hon är äldre. Vostok vet vi inte hur han hade reagerat.
Vi har kommit så långt att om det blir höns så vet vi var vi ska bygga en hönsgård i alla fall. Denna gången kommer vi att köra på lite säkrare stängsel, troligen samma som vi har runt tomten och en säker grind. I förebyggande syfte så att Ivanka inte ska kunna ta sig in til hönsen. Sen kan hönsen gå fritt när Vostok och Ivanka är i stora hundgården. Vi ska besöka en vän som har en lekstuga som eventuellt skulle kunna bli ett bra hönshus.
Dock kommer vi mycket väl ihåg invasionen av råttor som även tog sig in i vår tvättstuga. Det var inte särskilt trevligt. Vi får undersöka noga hur vi kan förebygga även deras besök till hönsen.
Känslan av att gå ut till hönsen och hämta in några ägg, det var en härlig känsla. Och en helt annorlunda smak.
Hönsen blev verkligen som en del i familjen och tänk så kul för Emil. Han säger att han saknar hönsen fast han inte kommer ihåg dom. Emil är så djurvänlig och vi tror att han skulle tycka att det var kul.
Vi är inte helt överens som vilken sort vi ska ha. Jag vill ha faverolle höns, dom är lugnare och harmonierar bättre med våra hundar. Martin vill såklart ha en blandning av olika sorter Vi får helt enkelt se hur det blir med höns i framtiden…
Kategori: UncategorizedEtiketter: Faverolle, frigående höns, Gården, Höns i trädgården, Höns och barn, Höns och hund, Hönshus, Hönsliv, Laxfärgad Faverolle, Ovtjarka och höns, Pyrenéerhundar och höns