Joquibaz Piansa Em-Ja 2 år!
Vår älskade tokfia Piansa fyller 2 år idag. När hon kom till oss hade vi Hicko som egen referens av rasen, så det blir ju inga problem. Vi har ju iofs träffat hur många Pyrrar som helst, men Hicko var vår första. Hon har varit raka motsatsen till Hicko och hittat på en massa bus på egen hand redan från dag ett. Samtidigt så har hon varit otroligt självständig och redan som liten var hon den sista som gick in på kvällen. Piansa har alltid trivs med att gå ute i trädgården på egen hand. Sen blir hon väldigt glad om hon får sällskap men klarar sig själv.
Vi köpte in Piansa av olika orsaker. Främst för att vi ville ha en till vaktande Pyrenéerhund och en till social tjänstehund. Men när vi hittar Piansa sittandes i lugn och ro på diskbänken och äter Martins gröt, hon hoppar och studsar och försöker förklara hur mycket hon älskar livet… Jag började tveka på om hon någonsin skulle kunna arbeta som social tjänstehund.
Piansa har aldrig visat denna sida när hon har varit inne och socailiseringstränat inom äldreomsorgen. Piansa är så lugn och inkännande och hon har aldrig hoppat eller stressat upp sig. Jag har idag stora förhoppningar med Piansa då hon vid flera tillfällen lindrat ångest och oro, motiverat vårdtagare till en promenad och bidragit med glädje och skratt i vardagen, men sin närvaro som enda medel.
Som en vaktande Pyrenéerhund har hon visat att hon möjligen näst efter Ianka har den bästa rovdjursskärpan i sig. Piansa bryr sig inte så mycket om folk som går förbi vår gård men däremot så är Piansa snabb om det rör sig något i hagen. Piansa hör på Ivanka om det är dags för utryckning ute på fältet. Medan Vostok och Hicko fortsätter att sova eller möjligen vaknar till liv efter ett tag. Där är tjejerna ett fantastiskt team och dom hjälps åt på vars en sida om stängsletoch skrämma bort hotet. Hon hade troligen fungerat bra som boskapsväktare.
Idag, två år senare har vi bytt ut alla söndertuggade utemöbler och lilltjejen är fortfarande hunden med en högre energinivå. Hon har dock lugnat ner sig betydligt. Hennes sjävständighet gör att hon anpassar sig så mycket lättare än vad Hicko gör. Hon är nöjd med det lilla och har en stor portion kärlek till livet.
Tack kennel Joquibaz för att just Piansa fick bli vår. Som vi älskar dig din lilla tokfia 🙂
guardista.com 