När vi var på semester i Norje boke var Hicko och Piansa med oss eftersom vi skulle ställa ut båda på rasspecialen. Vostok och Ivanka var på Håslövs hundpensionat. Båda hade skött sig fint och kände sig som hemma direkt. Hundarna har haft samma box varje gång med egen utgång till en rasthage så dom kände igen sig när dom kom dit. Vi inser att det har varit bra att dom har varit på hundpensionatet redan när dom var små, att vara på ”hundspa” en vecka är inget konstigt.
Dock tyckte personalen att Vostok hade vuxit till sig och blivit mer eftertänksam. Men med personalens proffsiga bemötande och kunskap av denna ras fick dom till och med ta hand om Vostoks sår efter slagsmålet med Hicko, som dessutom har läkt jättefint.
Ivanka var lika mysig och social med alla som vanligt.
När vi kom och skulle hämta hundarna hoppade Vostok upp i famnen på Martin och Ivanka upp på mig. Dom blev så glada att se oss. Det fina var att efter en stund gick Vostok bort till en av personalen och buffade lite på armen och ville bli klappad. Vår mänskliga tolkning var att Vostok ville säga ” Det har varit jättemysigt här, tack för att du har tagit hand om mig och jag tycker om dig”!
Det är så tryggt att lämna in våra hundar på Håslövs hundpensional, dom kan och förstår precis hur man ska bemöta en herdehund.
Väl hemma med alla fyra hundarna igen gjorde vi en plan för hur de skulle återförenas på ett bra sätt. Hicko och Piansa fick vara i lilla hundgården medan Vostok och Ivank fick springa av sig i trädgården.
Vår plan var att vi skulle varva flocken samma dag för att det inte ska bli två flockar nu när dom har varit bort från varandra i en hel vecka.
Efter en timme flyttade vi Piansa i stora hundgården och släppte in Vostok till henne. Så fick Hicko och Ivanka springa lösa i trädgården.
Pyrranas första reaktion var att dom blev jätteglada över att se Ivanka och Vostok och ville leka direkt. Men Ovtjarkornas reaktion var, snälla tagga ner era tokglada hundar. Vostok stod stilla och var inte alls intresserad av att leka. Ivanka markerade hårt mot Hicko att hon ville absolut inte leka med honom. Till slut fick Hicko knappt röra sig då Ivanka markerde mot honom hela tiden. Vostok slappnade av lite fortare och började tillslut leka med Piansa.
Det är första gången som vi ser sådan skillnad mellan raserna i en återförening. Vi fick helt enkelt göra om och göra rätt utifrån deras reaktioner. Det var så tydligt att Ivanka behövde ta det lugnt , Vostok likaså även om han gick med på att leka med Piansa så ville han helst bara ta det lugnt.
Under förra veckan fortsatte vi varva hundarna, det gick bättre och bättre med Ivanka och Hicko men det tog några dagar innan hon blev mild mot honom. Nu är allt som vanligt igen och i skrivandets stund tittar jag ut igenom köksdörren och ser alla fyra hundarna tillsammans på baksidan.Vostok och Ivanka leker i stora hundgården, Piansa hänger med i leken utanför staketet och Hicko ligger och myser i gräset.