Publicerat den juli 5, 2017 av Guardista
Hur är detta möjligt…? Ikväll har vi varit i Trelleborg hos våra vänner och ätit middag och väl hemma med en trött Emil packar vi ur bilen och går in. Jag går in i köket och blandar välling till Emil och ska sätta flaskan i trappan och upptäcker Lurvan. Hon satt på exakt samma ställe som när jag såg henne sist för sju dagar sedan. Jag fick gnugga ögonen och skaka om huvudet för att verkligen fatta att det var Lurvan.
Allt är väl med Lurvan, hon är inte skadad och verkar må bra. Dock lite tunn i kroppen och pälsen är tovig, så nu blir det lite extra god mat och pälsvård. Det går inte att låta bli att tänka på vart hon har varit under dessa sju dagar. Vi kommer aldrig att få veta, så det är lika bra att släppa det. Denna glädje att Lurvan verkligen är hemma går inte och beskriva. Emil och Lurvan somnade tillsammans och nu vill jag bara krypa ner i sängen med Lurvan liggandes på min huvudkudde.
Kategori: UncategorizedEtiketter: Barn och katt, Försvunnen katt, Försvunnen katt kom tillbaka, Livet på landet