Oro…
Idag har varit en dag med blandade känslor. Flera saker som bara bombade mitt huvud på en och samma gång. Viktiga saker som jag inte har kontroll över, ovissheten inför Vostoks röntgenresultat och Hicko som har varit halt i några dagar.
Ibland måste man bara stanna upp och andas, ta det lugnt och börja sortera vad som är vad i tankarna…
Dock är Hicko betydligt bättre idag så förhoppningsvis är det ingen fara med honom. Efter Vostoks och Hickos slagsmål sa veterinären till oss att hon trodde inte att Vostoks bett hade skadat Hickos led, men om han skulle bli halt så var det viktigt att vi var uppmärksamma på det. Hicko ska vaccineras i veckan så då får vi ta en liten extra koll på Evidensia Djursjukhus i Malmö.
Hicko är vår familjemedlem, vår vakthund och min kollega. Hicko och jag tillbringar så mycket tid tillsammans och det gör så ont i mig av bara tanken på att det skulle vara något illa med hans led.
Denna eviga väntan på Vostoks resultat, jag tror jag blir tokig. Jag har tappat räkningen nu hur många gånger vi har varit inne på SKK och kollat. Vår fina, underbara och ståtliga Sredneasiatskaja ovtjarka, Vostok!
För att skingra tankarna lite idag, har vi spenderat eftermiddagen ute i trädgården med hundarna. Martin och Emil har klippt gräset, vi har planterat stockrosor och vattnat våra vinbärsbuskar.
Vi har myst i sandlådan med Emil som finns där bakom någonstans på bilden. Alla vill vara med 🙂
Mormor kom på besök och Piansa kunde inte låta bli att visa sin kärlek och glädje.
Vår solstråle som njuter av att vara utomhus oavsett väder.
guardista.com 