Jag hade förberett allt som kunde förberedas genom att stänga grindar och dörrar och ändå så händer det som inte får hända. Dörren hade gått upp. Genom fönstret ser jag alla fyra hundarna ute i trädgården, tankarna flyger genom huvudet, alla tänkbara scenarion och i fönstret ser jag Hicko, han springer rakt mot Vostok och attackerar honom…
Jag fick snabbt på med skorna, springer ut och ut och letar efter Emil som var med Martin. Jag tar Emil i famnen som bara skrattar när jag springer in med Piansa i andra handen och får in henne i hundgården. Martin står kvar och ser till så att Ivanka inte skulle blanda sig. Vad som är än värre än två hundar som slåss, det är tre hundar som slåss. Jag tar in Emil i hallen och förklarar för honom att hundarna bråkar och att jag måste hjälpa pappa. Ok sa Emil, stannar här.
Tillbaka till hundarna och Martin som försöker sära på dem. Vostok försvarade sig och har fått ett kraftigt tag om Hicko och har tryckt ner honom i marken. Martin tog första bästa hjälpmedel för att sära på hundarna utan att själv få fingrarna emellan och fick tag i träbänk som han pressade ner mellan dom och tillslut släppte Vostok. Jag fick tag i Hicko och gick in med honom, jag ser då att han haltar kraftigt på vänster framben och Martin tog Vostok till hundgården. Vi kollade av hundarna och hittade först ett litet sår på Hicko men det verkade inte vara någon större fara. Vostok fick endast en liten skråma på nosen.
Jag gick sedan in för att hämta Emil som stod kvar på samma ställe i hallen när jag öppnade dörren. Han säger ” hej mamma, får jag komma ut nu”. Älskade unge!
Usch för denna känsla i kroppen när allt har lugnat ner sig. Kroppen började skaka, det gör ont inombords och andningen är kort. Sammanlagt 120 kg kg hundar som bråkar är inget att leka med. Det fanns någon kille på något forum som tyckte att man med lätthet kunde brotta ner en stor hund i affekt…jovisst…säkert. Tror inte det. Detta är hundar som avlats genom årtusenden för att försvara sig mot stora rovdjur som vargar och björnar.
Det gör ont i hjärtat när det händer. Både Hicko och Vostok är två fantastiska hundar!
Väl inne igen så gick jag igenom Hicko igen för att säkerställa att det inte fanns fler skador, eftersom han haltade och inte ville stödja på benet. Då hittade jag ett stort och djupt sår i armvecket. Så det var bara att hoppa in i bilen och köra akut till Djursjukhuset i Malmö.
Hicko fick lugnande och sedan skulle veterinären gå igenom honom och tvätta rent såret, detta kunde ta tid så jag fick vänta i väntrummet så länge. En timme senare fick jag beskedet att Hicko har fått inopererat ett dränage i båda frambenen. Veterinären hittade ett till sår på andra benet men som inte blödde, ett stor långt öppet sår som fick sys. Vilken tur att vi tog beslutet att åka in i tid, magkänslan stämde även denna gången.
Nu är det vila för Hicko och på torsdag är det återbesök för för att ta bort dränaget. Om inte Hicko hade blivit så pass skadad hade vi tagit hundarna på en promenad samma dag för att återställa balansen och få bort spänningarna mellan dem. Nu får återkopplingen mellan hundarna invänta lite tills Hicko är bra igen.
Så att inga missförstånd sker, vi har alltså inte Hicko och Vostok tillsammans annars till vardags. De går på vars en sida stängselet och varvar mellan att vara inomhus och utomhus.
Detta är stora starka hundar som besitter ett stort allvar, det är inga leksaker. Vi älskar deras egenskaper, men man måste tänka efter före. Det är tråkigt när olyckor som denna sker, men vi älskar dem för de individer de är.
Ännu en gång, ett stort tack till den proffsiga personalen och dagens veterinär Elin Lundgren som fixade Hicko på djursjukhuset i Malmö!
Skit händer! Tur i oturen att dt ändå gick såpass bra med grabbarna.. Kram på er!