Resursförsvar! Rädd om eller rädd för?
Om man skaffar hund och framförallt starka hundar, såväl fysiskt som psykiskt så kan det bli problematiskt om hunden uppvisar resursförsvar. Det kan rent utav bli farligt för såväl ägare som för hundar runtomkring.
I vår flock av hundar så är Ivanka den hunden som visar mest utav detta beteende. Dock inte gentemot människor. Mot oss eller Emil är hon väldigt undergiven. Gentemot andra hundar så anser hon sig ha förtur till alla resurser. Det kan vara leksaker, mat, sovplats men även vaktandet av reviret kan vara ett försvar av resurs. Vi har fått jobba hårt med detta beteende och har fått jobba systematiskt med detta sedan första dagen vi fick hem henne. Som fyra månader gammal valp ansåg hon sig bestämma över såväl Hicko som andra vuxna hundar. Nu är hon snart två år. Hon har det i sig fortfarande, och vi får påminna henne nästan varje dag på ett eller annat vis. I vår flock tolererar vi inte slagsmål. Tidigare kunde hon börja bråka om en pinne eller en skuggig, sval plats i trädgården. Nu verkar hon ha mognat lite och vi ser det allt mer sällan.
Hicko brukar inte heller vara så intresserad av att dela resurser med de andra hundarna. Han är inte lika ”extrem” på den fronten som Ivanka men kan mycket väl markera mot de andra hundarna. Det gäller framförallt om det finns mat eller tuggben i närheten.
Vostok och Piansa visar inget sådant beteende än och delar mer än gärna på allt. Såväl leksaker, pinnar, godis, sovplats och vattenskål. De ligger gärna ovanpå varandra. Hicko skulle aldrig acceptera att någon lade sig på honom…
Vostok och Piansa är så otoligt söta när de leker tillsammans. Det är underbart att se.
Somliga hävdar att resursförsvar handlar om rädslor hos hunden. Ingen av våra hundar är rädda. Att en hund skulle vakta sitt revir, vilket alla våra gör på grund av rädslor känns avlägset. De är alla synnerligen stabila och tar sin uppgift som väktare av gården på stort allvar(kanske inte Piansa än så länge, hon är ju bara 5 månader.) Dock skulle man kunna vända på det. Om det istället handlar om att vara ”rädd om” istället för ”rädd för”, så är innebörden en annan. Det handlar ju nog mest om att vårt svenska språk är något torftigt och att vi saknar de ”rätta” orden, och att rädsla blir ett så starkt begrepp.
guardista.com 