Från då till nu…
Hur lätt är det att sitta och skriva på en laptop när man har 45 kg hund som envisas med att vilja trycka upp sig i knäet, ihoprullad på exakt samma ställe som där datorn ligger. Världens mysigaste och mest charmerande hund som på en hundradels sekund förvandlas till en mycket skarp vakthund om en ovälkommen besökare skulle dyka upp innanför våra stängsel. Många har så svårt att se denna kontrast, men de som vet och sett. Det vet…:)
Aji har alltid haft detta i sig. Jag kommer ihåg när hon var fyra månader gammal. Vi hade varit och fiskat, grillat och haft det trevligt nere vid havet. Några mindre trevliga personer dök upp och i mörkret kunde man höra ett så mörkt avgrundsmorr en 4 månaders valp kan få fram. De försvann raskt därifrån. Hon har alltid varit bra på att läsa människor och situationer. Hon förstår mycket väl att det är helt ok. att jaga bort Jehovas eller en närgången missbrukare, medan det är fullt normalt att ett hantverkare står och bankar i väggen eller att ett barn kommer på rullskridskor och svingar en bandyklubba i närheten av henne. Precis som det ska vara. Det har inte alltid varit enkelt, vi har inte fått något gratis utan det har varit träning, träning och åter träning. Hade vi inte lagt ner tiden vi gjort på socialiseringsträning och miljöträning så hade Aji troligen inte varit en särskilt välfungerande i samhället idag. Pirayan var hennes smeknamn som liten, huggormen ett annat…:)
På bilderna ser man också vilka gigantiska öron hon hade innan huvudet växte ikapp…
Här är en video från när Aji var 14 veckor gammal:
Hon är i dagsläget strax över 2,5 år och det har ju hänt lite under dessa år. Här är några bilder där man kan följa hennes utveckling:
guardista.com 