Piansas löp är äntligen över, nästan…
Piansa började löpa den 11 april och denna gången har det inte varit lika tydligt var hon befinner sig i löpet. När hon väl klev in i höglöpet hade hon inte slutat att blöda. Hicko är annars så tydlig med att visa när den när dagen är där. Men Hicko har varit pipig och visat ett större intresse under en längre tid denna gången. Dock hade vi två dagar som var lite mer intensiva men ändå inte så att han höll på att riva huset. Piansa var typ tillgänglig för parning enligt henne själv, ganska tidigt. Hon backade till och lade svansen åt sidan.
Piansa var dock tydlig mot Hicko när hon inte var intresserad mer. Hon sa i från på skarpen till honom genom stängslet.
Det blev även spänningar mellan herrarna här hemma. Piansa var i hagen som gränsar ganska nära till den stora hundgården där ovtjarkorna var. Det blev lite för nära enligt Hicko. Vostok och Hicko började bråka, dock på varsin sida om stängslet. Hicko fick en reva på nosen och på läppen men inte mer än så. Slagsmålet avbröts med avledning från vattenslangen.
Idag förstod vi att det löpet var över. Så vi släppte ihop Hicko och Piansa, båda blev så glada att de äntligen fick vara tillsammans igen. Dom sprang ut i hagen och busade med varandra.
När Piansa började göra lekinviter och bjuda upp till dans blev Hicko helt till sig och var på henne igen. Så vi fick avbryta leken och låta det sjunka in i Hicko att det faktiskt är över. Vostok piper fortfarande så fort han ser henne.
Denna gången har Hicko varit som ett plåster på mig. Jag sover med Hicko i köket under Piansas löp, för att alla ska få så mycket sömn som det bara går. Dock har han varit så närhetssjuk denna gången. Han har väckt mig på natten och vill ha närhet.
Hicko älskar inte att duscha men gör det om det är det som behövs. I fredags morse (den stora dagen i löpet) kommer Hicko in i duschen och sätter sig bredvid mig medans jag duschar. Hicko blir helt våt och samtidigt säger jag ju till honom att gå ut. Det tar en minut sen sitter han där igen. Ska man skratta eller…. 🙂
Nu blir det nog sista natten med hundarna sen flyttar jag tillbaka till människofamiljen igen, hoppas jag.
Ha en fin söndag så hörs vi snart igen!
Påskharen på besök…
Dagens inlägg skulle egentligen handla om vår härliga påsk. Men det får bli i ett annat inlägg helt enkelt. Efter en kväll igår med goda vänner på besök vaknade vi upp til ännu en härlig vårmorgon. Piansa har börjat löpa och är nära sitt höglöp. Men i morse var det fortfarande lugnt så vi släppte ut både Hicko och Piansa i trädgården tillsammans.
Efter ett tag såg vi genom fönstret att båda sprang runt i trädgården, fram och tillbaka och hit och tid. Först förstod vi inte vad dom höll på men, efter en stund såg vi att dom jagade en hare som hade lyckats komma in på vår tomt, troligen har den kommit in under någon grind.
Egentligen hinner hundarna inte med harens fart men den stackaren sprang in i staketet och då blev det ju en tvärvändning och hundarna kom i kapp. Hicko och Piansa hade ett riktigt fint samarbete och lyckades fånga in haren när den sprang i mot hundgårdsstängslet inne på gården. Hicko markerade och ”buffade” mot haren sedan sprang haren in mellan Emils sandlåda och staketet och fastnade där. Då hade vi möjlighet att koppla båda hundarna. Hicko såg så glad och lycklig ut som om han hade gjort världens insats.
Jag tog in hundarna och Martin öppnade grinden och fick agera vallhund för att få ut haren utanför tomten. Det hela slutade lyckligt och haren sprang iväg över fältet i frihet igen. Dock hade Hicko lite päls från haren i munnen men det var inget tecken på att han skulle ha ihjäl haren.
Haren ska dock vara glad och tacksam för att den inte mötte Ivanka för då hade livet tagit slut idag för påskharen som besökte de vaktande herdehundarnas revir.
I skrivandets stund blir Hicko mer intensiv med Piansa, dock blöder hon fortfarande. Men bara hon ser Hicko genom fönstret lägger hon svansen åt sidan och backar till. Just nu ligger Piansa i köket och Hicko hos mig och nu är det lugnt. Men jag gissar på att jag och Hicko installerar oss i köket några nätter nu.
Hoppas att du har haft en härlig påsk, vi hörs snart igen!
Winner Stars Vostok
Vostok, orden räcker inte riktigt till för att beskriva honom.
I mentaliteten är han allt man kan önska av en Centralasiatisk ovtjarka.
Han är lugn, trygg, orädd, självständig, balanserad, lojal och kärleksfull.
Han har även en stor misstänksamhet mot främmande, ett stort allvar och hans stora uppdrag i livet är att skydda sitt område och sin familj. Han älskar familjen och och begränsar sin kärlek till oss och inga andra.
Utanför reviret kan han tycka att det är okej att bli klappad av okända. Han upskattar oftast inte det, men han tolererar det. Han är ointresserad av folk utanför familjen. I takt med att han bli äldre så visar han detta även mot hundar, till och med tikar. De ingår inte i hans flock och är därmed som luft för honom.
När Vostok var yngre gick han alltid runt med något gosedjur i munnen, en pinne eller något annat. Nu närmar han sig fyra år och har blivit mer vuxen. Han leker mycket med Ivanka, men hans föremålsintresse har försvunnit. Alla våra hundar utom Vostok gillar att leka med oss, dock tittar Vostok helt oförstående när man försöker få igång honom. Han vill bara bli klappad. 🙂
I skrivandets stund ligger Vostok och snarkar vid mina fötter. Han älskar att få komma in, men är mycket utav en utomhushund. Köket är hans favoritplats och så fort någon reser sig uppe inomhus, då springer han till köket. Det kan ju trilla ner något gott.
Vi hoppas på många härliga år tillsammans med Vostok!
Ivanka Zogcza
Ivanka lugnar sig mer och mer för varje år men hon är fortfarande den hunden med stor bestämdhet och gör bara det hon själv vill och när hon känner för det. Hon är lika god som hon kan vara sur. Ivaka har blandade känslor för Piansa. Ivanka tycker att det är lite kul när Piansa försöker få i gång henne på andra sidan staketet. Vi släpper inte ihop tikarna tillsammans då Ivanka lätt och snabbt svänga i humöret. När Ivanka är lös tillsammans med Hicko får han endast röra sig på en begränsad yta. Hicko har stor respekt för henne och gör precis vad han blir tillsagd av Ivanka.
Ivanka trivs bästa tillsammans med Vostok. Dom sover och är tillsammans hela dagarna. Det är med Vostok som Ivanka får fram sin lekfulla sida. Men det är hon som bestämmer när och hur dom ska leka.
Dock säger Vostok till Ivanka och markerar tydligt när hon har gått över gränsen. Det händer att det blir slagsmål mellan Ivanka och Vostok. Men det går över snabbt då Ivanka lägger sig direkt på ryggen och visar sin underkastelse även om det sitter långt inne hos henne.
Ivanka älskar att tillbringa en hel dag i soffan. Här kan hon slappna av och behöver inte vakta. Om hon blir varm så flyttar hon möjligen ner på golvet. Annars så ligger hon i soffan så länge hon bara kan och får.
Ivanka tycker att det är så mysigt att ligga nära Emil i soffan och vill gärna att lillhusse ska klappa henne. Är vi ute i trädgården så hittar man dom ofta så här.
Ivanka är den som skäller mest i hundflocken och svårt för att på automatik sätta på stoppknappen. Har hon väl börjat skälla så är hon igång. Dock har hon lugnat sig lite tack och lov. Ivanka tycker att det är så mysigt med våren och älskar att ligga i solen. Ivanka uppskattar att vara i hagen där får hon utrymme att vakta på en stor yta och hon är det som rör sig mest i hagen . Ofta ser vi att hon har placerat sig mitt i hagen där hon har koll på alla håll samtidigt.
Ivanka blev opererad för FCP ( fragmentering av processus coronoideus) som är en tillväxtrubbning i skelett och leder. Ivanka visade en hälta redan som fem månader och efter en tuff rehabilitering har operationen gett ett bra resultat hittills i alla fall. Idag visar hon inga symtom på smärta.
Ivanka är så speciell och är så tokig på sitt eget vis. Hon är inte särskilt samarbetsvillig och gör bara det hon själv vill.
Älskade galna och vackra Ivanka!
Kalas med eller utan hund?
Igår hade vi födelsedagsmiddag för Jessica. När vi har besök har vi alltid Ovtjarkorna i hundgården förutom om det bara är Emils mormor och morfar på besök. Ivanka tycker att det är rätt trevligt med besök om de introduceras rätt, speciellt om det är barn som kommer. Ivanka vill gärna få uppmärksamhet och bli kliad av besökarna. Vostok är väldigt tydlig med att han inte uppskattar besök, dom hör helt enkelt inte hemma på hans revir.
Det är ingen självklarhet att en ovtjarka ska acceptera besökare. Det kan ju även gälla andra hundraser men troligen mer vanligt bland boskapsvaktande hundraser som har en utpräglad instinkt att vakta och försvara sitt revir.
Däremot så uppskattar Pyrrarna att få vara med när vi har besök. Dock är det viktigt att besökarna sköter sig när dom är här. Hicko uppskattar exempelvis inte för mycket bus och stim bland vuxna. Beroende på vem som kommer och hur många som är på besök hos oss avgör om Pyrrarna är med eller inte.
Katten Lurvan blir bara mer och mer sällskaplig trots sin höga ålder på snart 19 år. Emil har fullt upp med att visa sin mormor och morfar att §han har lärt sig att räkna.
Födelsedagsmiddagen bestod av helgrillad fläskfilé, pressad potatis, rödvinsås och en härlig sallad till det. Maten blev uppskattad och Emil åt en stor portion.
Emil han visade stolt upp sitt påskpynt som han har gjort på dagis. Faster Anna har en kreativ sida och är så duktig på att rita. Hon ritade en massa figurer som Emil sedan klippte ut. Nu på morgonen tog Emil fram alla figurerna och sa att han ville lära sig att rita så fint som faster Anna. I skrivandets sund sitter Emil bredvid mig och ritar av figurerna.
Även farbror Thomas fick rycka in och visa sina kunskaper i att bygga snabbar pappersflygplan.
Emil var pigg och glad hela kvällen men när klockan började närma sig 23.00 kom Emil och sa att han ville lägga sig på soffan. Det tog inte många sekunder förrän han somnade, älskade unge.
Tryggt med Lurvan bredvid sig.
Stort tack för en härlig kväll och tack för alla fina presenter!
Vi vill passa på att gratulera Hickos son Enzo som blev BIS- 3 på SBHK-utställningen i Åstorp. Stort grattis till både ägare och uppfödare kennel Sayot´s. Vilken härlig nyhet så här på morgonen.
En gammal bild på Enzo med handler Jessica Persson kennel Joquibaz.
Livet med barn och hund!
Emil frågar ofta om han får gå med hundarna i koppel. Vi har visat Emil att han bara får hålla i själva öglan om hundarna skulle springa iväg så kan han bara släppa kopplet.
Emil berättade senast att han och ”polishunden” Piansa skulle ut på tjuvjakt tillsammans. Vi hör hur han kommunicerar med Piansa om vad dom ska gör när dom får tag på tjuvarna. Det är underbart att se vilken fin relation Emil har med hundarna.
Emil berättade för oss att han skulle visa Piansa allt vi har. Alla våra nya träd som vi har planterat och odlingslådorna. Sedan satte sig Emil på pallen i odlingstunneln och fortsatte att berätta för Piansa vad vi skulle odla till sommaren.
Detta typ av aktiviteter tycker Piansa är roligt, vilket är en förutsättning för att dom ska kunna utföra det. Piansa går fint i kopplet och följer Emil dit han går. Vi är noga med att förklara för Emil att hundarna behöver paus. Ser vi att hundarna inte tycker det är kul längre så avbryter vi aktiviteten och det accepterar Emil direkt.
Nu ska vi fortsätta förberedelserna inför Jessicas födelsedagsfest!
Ha en härlig lördag!
Våren är här!
Det är en speciell känsla när våren är på ingång. Hela familjen lever upp när solen tittar fram inklusive, hundarna och katten Lurvan. Hon tycker det är så mysigt att vara med oss när vi är ute.
Vi har börjat vårstäda i trädgården vilket innebär att räfsa upp en massa löv, pinnar och kottar som har blåst ner av hösten och vinterns stormar. Ett övrigt ok att bära är att rensa ogräs bland singelstenarna. För många kan detta nog låta betungande men vi bara njuter av att få rå om vårt hem. Visst det tar tid och vi behöver prioritera det då vi har valt att bo som vi gör. ”Att göra listan” består av bland annat att röja i förrådet, vedboden, stallet och måla. Det tar några helger att få ordning på den där vårstädningen. Gräset måste också klippas snart samt att vi ska bygga ett vindskydd i hagen.
Vi har börjat förbereda lite i odlingstunneln. Fylla på med gödsel och ny jord. Dessutom har vi vår egen lilla hjälpreda, Emil. Själv kallar han sig för trädgårdsmästaren som aldrig ger upp.
Vi kommer att ha odlingstunneln precis som förra året vilket fungerade utmärkt. Hundarna var inte jättemycket inne i själva tunneln , troligtvis för att där är för varmt. Dock så håller vi alltid dörrarna stängde när vi inte är hemma för man vet aldrig vad Piansa hittar på. Det är inte alla dagar vi hittar henne liggandes bredvid odlingslådorna som står ute. Det är mer vanligt att vi hittar henne i odlingslådorna.
Annars blev höjden bra om man vill slippa den där extra bevattningen från hundarna. Det krävs minst två pallkragar på höjden då kan vi hålla det fritt från Hicko och Vostok som annars är väldigt generösa med bevattningen. Vi behöver dock lägga på ett galler över odlingarna, annars går Piansa in som vikarierande trädgårdsmästare och det uppskattas inte av husse och matte.
Det ser härligt ut när det börjar växa. Vitlöken är på gång och vi längtar till när duken är påsatt på odlingstunneln och odlingsprojekten börja på riktigt. Det krävs en vindstilla dag. Vi gjorde ett försök, men det blev inget vidare. Det var alldeles för blåsigt.
När vi fixar och donar i odlingstunneln så ligger Hicko på sin favoritplats. Där har han koll på alla och han känner att han är med oss.
Är vi ute i trädgården och Emil går omkring för sig själv så är Ivanka och Vostok i hagen eller stora hundgården. Ovtjarkorna leker hårt och har inte riktigt samma känsla för omgivningen som pyrrarna har. När Ivanka och Vostok kör sitt ”lekrace” ser dom bara sig själv och det kan rent av vara livsfarligt för Emil. Det är lite logistik men det är en vardag för oss och inget konstigt.
Trots ovtjarkornas klumpighet så är dom fantastiskt fina med Emil när dom är närvarande och lugna. Båda är så försiktiga med honom.
Nu ska vi krypa upp i soffan och njuta av att vi har haft en underbar helg. Ha en härlig kväll så hörs vi snart igen!
