Ovtjarkan som älskar solen!

naturea_logo

Ivanka tycker att det är så mysigt när vårsolen kommer fram. Hon njuter av att ligga och pressa sig så varm som det bara går. På sommaren får vi ibland påminna henne om att lägga sig i skuggan.

DSC_3451

Ivanka är hunden i flocken som har mest energi. Men när solen kommer fram kan vi till och med hitta Ivanka i denna positionen.

DSC_3443

Ivanka den atletiska ovtjarkan!

DSC_3427

Som aldrig skulle missa något. Vakten är hennes främsta uppgift på gården och den tar hon på allvar.

DSC_3481

evidensia_djur_malmo-il-1

Livet på landet!

naturea_logo

En underbar helg med fantastiskt fint väder. Vi har njutit av varje minut ute i trädgården och vår solstråle Emil har utforskat vårens alla nyheter. Blommor som växer i gräset, knoppar på buskarna och en massa pinnar att leka med.

Vår i luften betyder folk i rörelse och Ivanka och Vostok har haft fullt upp hela förmiddagen.

DSC_3457

Efter ett hårt arbete är nu hönshuset borta. Det har blivit många turer med ”traktorn” och Emil tycker det är så kul.

Piansa börjar visa lite tendenser till spökåldern, dagens arbete  i trädgården har varit en bra miljöträning för henne. Piansa avviker när vi kommer bärandes på stora saker, men hennes stora nyfikenhet gör att hon ändå vågar ta sig fram och undersöka vad vi håller på med.

DSC_3591

lvanka älskar när vårsolen kommer fram, hon verkligen njuter av värmen.

DSC_3441

Hicko däremot hittar vi alltid i skuggan oavsett temperatur ute.

DSC_3518

Emil och Piansa har varit så fina tillsammans idag. Där Emil är är Piansa, de har verkligen umgåtts idag. Emil kallar på Piansa och visar henne vad han har hittat eller vad han kan göra med en pinne. När Emil sov i sin vagn låg Piansa bredvid under hela vilan.

DSC_3502

evidensia_djur_malmo-il-1

Kuperad hund, fel och lite rätt?

naturea_logo

Ja, Vostok är kuperad. Han saknar i princip hela öronen och har endast 1/3 del av svansen kvar. Generellt är kupering helt onödigt och Vostok hade gärna fått ha kvar såväl svansen och öronen.  I nuläget är det dock svårt att hitta en Cao med öron och svans intakta om man ställer andra krav än att de ska ha just öron och svans. Är man intresserad av hälsa, exteriör och i synnerhet mentaliteten så är utbudet begränsat. Vi har inte nöjt oss med att vi vill ha en Cao, vi ville ha rätt hund. Ivanka som är importerad från Polen är inte kuperad. Hon är i många avseenden underbar, men har kanske inte blivit vad vi förväntade oss eller hoppades på. Såväl gällande mentaliteten, hälsan och exteriören. Vi älskar henne såklart ändå och hon har sin plats i vår flock och familj.

Vostok valde vi när var lite äldre, när man kunde få en klarare bild av vad som komma skall och då var öronen och svansen redan borta. De går inte att klistra på igen. Vostoks uppfödare var väldigt tydlig med all information om Vostok och han visade sig vara precis så bra, eller kanske ännu bättre i verkligheten.

kockiutanöron

Cao och en del andra herdehundar kuperas traditionellt för att minska risken på skador och svans i sammandrabbningar med stora rovdjur som tex. varg, björn, tvättbjörnar, stora kattdjur och mårddjur när de självständigt vaktar boskap. Det minskar även risken för att öronen ska klämmas mellan boskap, vilket kan utvecklas till allvarliga och/eller smärtsamma infektioner i örat. Det är färre och färre länder, framförallt inom EU som tillåter kupering av hundar. Vostok är född i Vitryssland, där kupering fortfarande är tillåtet.

En kuperad Cao får ett annat uttryck, som kanske främst människor upplever. De ser lite ”hårdare” ut, vilket kan ge en avskräckande effekt på människor som vill ”bryta sig in” när de vaktar egendom.

Jag har alltid trott att en kuperad hund får ett begränsat språk, men Vostok kommunicerar lika tydligt och med lika många nyanser som våra andra hundar.

Sammanfattningsvis, kupering är i de flesta fall oetiskt, men världen är inte så enkel. Det finns nyanser av rättvisa och det är inte svart eller vitt. Vill man inte nöja sig med att skaffa en Cao den enkla vägen så får man kanske töja lite på sin moral.

dsc_87915

Vostok är väldigt söt när han viftar på den lilla svans han har! 🙂 En minipropeller!

evidensia_djur_malmo-il-1

Ovtjarkans mentalitet

naturea_logo

Jag hamnade i en diskussion med en person jag ibland träffar på bussen som intresserat sig för våra hundar efter att ha sett dem på facebook. Han tyckte att de var fina och var lite intresserad själv av att skaffa en Cao utifrån deras utseende. Efter att jag förklarat att det är hundar som trivs bäst utomhus, deras självständighet och starka drift att vakta så kom han snabbt fram till att det inte var något för honom. Just då lade sig en kvinna i som lyssnat på oss. Stora öron…

Hon menade att hundar endast blir vad vi gör dem till och tyckte att det var helt oacceptabelt att vi tolererade att de var misstänksamma och potentiellt farliga för besökare. Hon menade att det endast var brist på disciplin från vår sida och att det endast hade med träning att göra. Jag håller inte med.

Om hundar endast blir vad vi gör dem till, varför finns det olika raser? Vi lägger ner en massa tid på socialiseringsträning och utsätter våra hundar för konstiga situationer, så att de ska bli trygga, balanserade och stabila individer. Detta är viktigt för alla hundar som vistas ute i samhället. Nervösa, rädda och osäkra hundar, det är de farligaste som går att hitta, i kombination med stark skyddsinstinkt och skärpa så kan det gå otroligt illa.

På neutral mark utanför sitt eget revir sköter sig våra hundar på gränsen till exemplariskt. De startar inga bråk, gör inte utfall och drar inte i kopplet. Reviret, deras hem och trygghet är deras arbetsområde. Till skillnad från jakthundar, spårhundar osv som kräver aktivering utanför hemmet så arbetar våra hundar hemma. Dygnet runt. Ivanka och i synnerhet Vostok tar vakten på stort allvar och önskar helst inte att någon som inte är familjen eller väldigt nära ska befinna sig på reviret. Har man dessa hundar, då måste man ha en plats där de kan vara vid besök som i deras värld inte är önskvärda.

Detta är en förutsättning om man ska vara en god och ansvarstagande hundägare, annars blir det lätt att antalet vänner sjunker markant. Vill man inte ha en hund som vaktar, då är  CAO fel ras. I rätta händer är de underbara men man måste anpassa sig till deras självständiga natur och deras instinkter. Tusentals år av naturligt urval och hårt klimat tränar man inte bort med en köttbulle eller hårda tag. Det är inte heller önskvärt med en ovtjarka utan vaktinstinkt.  Det är inte en ras som man köper pga av dess utseende, utan på grund av dess egenskaper och fantastiska historia. Att de är vackra att titta på är dock en bonus!

Rätt hund, på rätt ställe hos rätt person!

evidensia_djur_malmo-il-1

Hundträdgård!

naturea_logo

Nu river vi hönshuset och hundarna tycker det är spännande och vill gärna vara med. Vad här ska bli sedan får vi fundera över. Vi har tankar på att dela av trädgården i två delar så att alla hundarna kan vara lösa samtidigt. Dock så mister vi känslan av den stora trädgården. Ett annat alternativ som vi har varit inne på är att göra en stor hundgård till på baksidan. Vi får ta in lite offerter och se vart det slutar. Vår stora dröm är att sätta upp staket runt hela hagen så hundarna har möjlighet att springa runt på hela vår 13000 kvm tomt.

Emil visar Vostok hur man gör när man spikar och han ropar på Vostok ” kolla Kockis, jag bankar”.

DSC_3317

Emil fick ta med sig sin egen borrmaskin, hur skulle han annars kunna hjälpa till. Emil frågade fler gånger. ” Pappa behöver du hjälp”. Emil har varit så glad och nöjd hela dagen och har till på alla sätt och vis.

DSC_3342

Emil var så stolt med sin egen såg tillsammans med sin pappa!

DSC_3328

Det är så härligt de dagar då vi verkligen få något gjort i trädgården och alla är samlade och glada och nöjda. Hundarna är med oss och Emil är stimulerad och gör något som han tycker är kul.

DSC_3322

Emellanåt tar Emil en runda i trädgården och leker. Idag gömde han sig i sin snurrfåtölj och så hör vi honom ropa ” ser ni mig”.  Jag blir lite sugen på att en liten lekpark i trädgården. Men som Martin säger en sak i taget…

DSC_3379

Det är full fart på hundarna, speciellt när det kommer större fordon. Hicko sticker iväg som ett skott när det är jobb på gång och Piansa hänger på. Hon skäller inte men börjar nog förstå lite av vad det innebär att vakta. Hon hänger på både Vostok och Hicko när dom vaktar men står tyst bakom dom.

DSC_3368

Alla fyra hundarna är så olika men ändå lika. Piansa är den som hänger på där det händer. Hicko är livsnjutaren som alltid vilar med ett vakande öga och vill gärna vara med där vi är.

DSC_3397

Ivankas bästa plats är på den högsta nivån där hon har som bästa koll på sin omgivning.

DSC_3381

Och blir så glad när Emil kommer fram och pratar med henne.

DSC_3409

Vostok är vår andra livsnjutare som helst inte rör på sig mer än han behöver. Han njuter av att gå runt och lufsa och gillar att vila och ta det lugnt. Här har han koll på stora delar av tomten och även han vilar med ett vakande öga.

DSC_3412

En härlig dag där vi alla är samlade och dessutom kom mormor med vars en semla som belöning för vårt hårda arbete. Tack vår förste chaufför, älskade unge för en underbar dag.

DSC_3357

evidensia_djur_malmo-il-1

Malmö internationella hundutställning!

naturea_logo

Piansa blev 3:bästa tik med ck, vilken fantastisk start på hennes första show som junior. Piansa är helt underbar att springa med när vi är själva i vänstervarvet. Hon behöver ingen pepp, inget godis hon bara travar på. Här är hennes pigga energi till sin fördel. Och Piansa har kul när hon är inne i ringen.

DSC_3152

Stort grattis till syrran Illy som blev 2:a bästa tik, en bra dag för dagens Joquibazteam.

DSC_3133

Piansas energi är inte till sin fördel när hela klassen springer i vänstervarvet. Piansa vill bara fram och jag måste hålla tillbaka henne vilket bidrar till att steget inte blir det bästa just då.  En ny strategi är att vänta in den första hunden så att det blir större avstånd, så att Piansa har bättre möjlighet att trava framåt utan att komma in i galopp.

DSC_3117

Uppställandet gick både bra och mindre bra. Piansa har svårt för att stå still och jag blev förvånad och lite passiv i uppställandet när hon faktiskt stod stilla och jag valde att inte justera tassarna och bakbenen. Dock hade hon behövt ställa bak bakbenen lite för att få en korrekt position.

DSC_3185

Nu blir det reflektion inför rasspecialen i Karlstad. Piansa är en utmaning i ringen och vi har en del att arbeta på. Som handler ska jag påminna mig själv om att vara fokuserad men inte glömma att andas och le och ha kul.

Jag är stolt över dagen resultat och tack kennel Joquibaz för dagens support. Tack även till mormor och morfar som kom förbi.

En som hade kul på hundutställningen var Emil som var så glad över att han skulle träffa sina kompisar Ludde och Melker.

DSC_3046

Piansas halsband var blivit för litet,  ett tecken på att lilltjejen växer. Det var ju ett ypperligt tillfälle att köpa ett nytt halsband på utställningen. Emil ville såklart hålla i Piansa!

DSC_3253

På vägen passade vi på att säga hej till vår samarbetspartner RigtigHundemad Naturea.

DSC_32881

Emil passade även  på att pussa på fina Pancho som ägs av Jessica Snäcka! En underbar hund som var så försiktig och vänlig mot Emil.

DSC_3279

evidensia_djur_malmo-il-1

 

Hicko åter i tjänst!

naturea_logo

Nu är Hicko åter i tjänst som social tjänstehund inom äldreomsorgen. Vilken skillnad det är att arbeta med en utbildad hund som förstår och vet precis vad som förväntas av sitt arbete. Piansa har dock visat fantastiska sidor i sitt bemötande till vår målgrupp som vi arbetar med. Jag tror att det är en fördel om hunden har ”det i sig”, känslan och förmågan att bemöta en äldre individ. Piansa har lång väg kvar innan hon är färdig social tjänstehund men jag har stora förhoppningar om henne.

Idag mötte vi en vårdtagare som var rädd för hundar och blev jätterädd när Hicko kom in. Jag pratade med vårdtagaren om hur hon kände och hon förklarade att hon var rädd och ville absolut inte komma nära hunden. Vårdtagaren ville heller inte lämna gruppen utan ville vara med i ett passivt deltagande. Här är det viktigt att jag fullföljer vår överenskommelse och att inga misstag får sker. Detta handlar om trygghet och ett förtroende mellan vårdtagaren och mig som hundförare & seniorcoach. Efter aktiviteten var slut uttryckte vårdtagaren ” vilken klok och vacker hund. Så snäll han är”.

Hicko fick även gå in och göra en punktinsats när en vårdtagare blev orolig och ledsen. Med Hickos närvaro lyckades hennes känsla av oro avledas och vändas till glädje.

På kvällen var vi inbjudna till boenderåd på Bruksgården i Rydsgård. Vi fick berätta om vårt arbete utifrån BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) med hunden som insats i ett nära samarbete med personalen och demensteamet.

Det har kommit upp önskemål om att skapa studiecirklar via Studieförbundet Vuxenskolan, Skåneland på Bruksgården. Nu ska jag skapa ett koncept där hunden är den röda tråden som ska presentera för enhetschef Stefan Jönsson och anhöriga.

Bruksgården bjöd på smörgåstårta till alla som kom på kvällens boenderåd och självklart fick Hicko också smaka!

För oss är det viktigt med hundens hälsa och välfärd i arbetet som social tjänstehund. samarbete med RigtigHundemad tackar vi för ett superbra hundfoder Naturea!

evidensia_djur_malmo-il-1